Pushing Cows

Lördagstanke

2011-10-01T15:04:00.002+02:00

Varför hade jag glömt bort hur jävla bra Keane är? Jag har inte lyssnat på deras två senaste men jag kan definitivt rekommendera de två första.

Lyssna på dom nu!

I andra nyheter borde vi/jag kanske skriva något om den nya låten vi spelade in (Lily), men det får bli någon annan gång. Det är viktigare att ni lyssnar på låten än att jag skriver om den.

Alltså inte "skriver om" den, utan skriver OM den. Jaja!

Blå corona

2011-09-23T11:57:00.001+02:00

Lily

2011-09-22T16:04:00.000+02:00

Oh Lily, my Lily
I feel so silly
as I say this to you!
Let them laugh!
Let them leer!
Let them walk astray and miss the path
that leads away from fear
Oh Lily, my dear

Oh Lily, my Lily
The voices they are so silly
I don’t even know what they are really!
Let me feel!
Let me ignore
these electron layers, come on, peel!
You can hear me, I am sure!
Oh Lily, I mourn

Oh Lily, my Lily
I feel so silly
as my nails come off.
Let them run!
Let them flee!
Let their bigotry blind them like the sun!
Love’s binary, it’s you and me
Oh Lily, my Lily

Oh Lily, my Lily
I must go, the alarm is weeping
“He’s insane”, is what they sing
but I will show them who is silly!

En hatt och en synt

2011-09-21T20:58:00.000+02:00

Snart så!

2011-09-20T16:41:00.000+02:00

Jag rekommenderar!

2011-06-21T14:04:00.001+02:00

From the Basement! Livemusik inspelad någonstans av någon, för allmän beskådning! Radiohead! Någon mer! Gå! Nu!

Artisten vs Musiken

2011-02-02T03:05:00.003+01:00

Jag kunde inte sluta tanka pa recensionen vi fick tidigare, vilken slog an ett ganska falskt ackord inom mig. Det ar sa enkelt att jag har en helt annan syn pa musik, skapandet av musik och musikbranchen an vad som forvantas av mig.

Det ar ganska latt att ha forebilder av vad andra manniskor bor gora med sina liv och det ar annu lattare at upprepa vad alla andra sager och gor. Man behover inte tanka da, vilket kan vara forodande om tankandet skulle ga for langt. Att ga sa langt i ens uppforande att man inte kan skilja pa vad som ar forvantat och vad som ar egentlighet blir da vad de flesta gor.

Att vi skapar musik ar sjalvklart. Att vi inte ar var musik ar inte lika sjalvklart. Att vi ar ett band ar sjalvklart. Att vi ar fem valdigt olika individer ar inte lika sjalvklart. Om vi valjer att vara seriosa i framtoningen eller komiska, inte som band, men som individer, har det ingenting att gora med den musiken vi gor. Lyssna pa latarna sa kommer du marka vilket spektrum, fran kanslighet till allvarsamhet till rationalism, vara sma sjalar har.

Nar jag lyssnar pa vara latar lyssnar jag oftast pa en text som Jens har skrivit. Jag domer inte da texten grundat pa vad jag tycker om Jens som person. Texterna ar framforallt intelligent skrivna men de ar ocksa skrivna som poesi. Det innebar att vi inte kan ta for givet att han skriver om sig sjalv, eller ens nagot sjalvupplevt. Det vi kan gora dock, ar att ta texten for vad den ar och separat fran Jens som har skrivit det. Gor vi sa, ar da vi pratar om Musiken.

Att band och artister i musikindustrin maste ha en "image" ar en sjalvklarhet, nastan oberoende pa vem du fragar. Det de flesta inte tanker pa ar att den "image" inte har nagot som helst att gora med musiken de skapar. Imagen har endast med affarsverksamheten och artisternas ego att gora. Artisterna bakom ar manniskor med kanslor och tankar, med sma och stora problem, med mangsidighet och enfaldhet, precis som alla vi andra. Lyssnar man pa musiken kan vi kanske fa en glimt av dem, men framfor allt en glimt av livet sjalvt. Och livet har vi alla.

Tyvarr! Ingen image, men lyssna garna pa var musik.

PS. Kann er fria att ta bort detta inlagget om ni inte haller med.

På ett moln av ljud

2011-01-21T08:55:00.001+01:00

Nu finns vi även på SoundCloud!

http://soundcloud.com/pushing-cows

Herregud, finns det ingen gräns på denna multimediala upplevelse? Snart finns vi väl till och med på CD-ROM!

Dagens klurit (2 poäng)

2011-01-17T11:56:00.002+01:00

Vi har alltid varit mycket för hemmabyggen i det här bandet, även om det faktiska genomförandet oftast stannar på just tankenivån. Min gode kollega Andreas och jag hade ett tag den briljanta idéen om att det borde gå att bygga en flerkanalsmixer genom att använda hörlursskarvkontakter. Vem vet, det kanske var en miljonindustri vi gick miste om där?

Jag fick en stämapparat av min käresta i julklapp. Den inte bara stämmer, den kan även hålla takten! Så idag la jag ett och ett ihop kopplade metronomen till min blåa fina V-Amp och voilá - en trummaskin!

Nu visade det sig att filmen jag spelade inte bara har dåligt ljud - den är ganska monoton också! Jag i min iver tänkte att all universums ljud skulle uppenbara sig, men i slutänden blev det bara en film om en hand som vrider på en massa rattar med ett evigt pipande i bakgrunden.

Jaja, nu ska jag försöka spela in en låt med hjälp av den här monotonin!

Pushing Cows finns nu på Facebook och på Twitter!

2011-01-12T15:30:00.003+01:00

Jajamensan, precis som titeln säger så har nu också Pushing Cows trillat in i dom sociala medierna. Vi har ju redan varit ganska balla och haft lite "dela med dig" alternativ på sidan, men nu finns vi också med i den smeten!

Pushing Cows på Facebook:

http://www.facebook.com/pages/Pushing-Cows/132947690103234

Pushing Cows på Twitter:

http://twitter.com/pushingcows

Vi har blivit recenserade!

2011-01-10T20:42:00.002+01:00

Läs domen här!

UPPDATERING: Låtarna som fanns med på demon var Pillows, Nothe och Mule.

Det är synd om mig och det finns bevis

2010-11-24T08:18:00.003+01:00

(Ur högtalarna: "To your love" - Fiona Apple)

Det är synd om mig för jag är sjuk, mer eller mindre. Snörvel och halsont och illamående far fram i kroppen likt tre apokalyptiska riddare på väg hem från krogen en tisdagsnatt. Jag har till och med försökt att kurera mig med pepparkakor, men det blir man ju bara lös i magen av.

Men det var inte konsistens vi skulle prata om.

När jag efter min sedvanliga morgonpromenad (nej, faktiskt!) kom innanför dörren och steg in i värmen, kom jag att tänka på en låt som jag starkt förknippar med att vara sjuk: Mid Milk.

(Ur högtalarna: "The way things are" - Fiona Apple)

Mid Milk fyllde åtta år för drygt två månader sedan, men jag minns inspelningen än idag. Där sitter jag i min lägenhet i Osby, sjuk som jag vet inte vad, när det plingar på dörren. Jag tar mig upp på skrangliga ben och öppnar dörren med min likbleka hand.

Där ute står ett gäng grabbar sugna på att spela in i Dannes källare, för där fanns ett trumset (trummor var på den här tiden ett väldigt exotiskt instrument för oss).

Min stilla, hostfyllda bedja om att få kurera mig i hemmet skrockades bort, och flera flitiga händer klädde mig och rövade bort mig till den mörka och kalla källaren.

(Ur högtalarna: "Get gone" - Fiona Apple)

Där satt jag sen och skakade, och inte ens i takt till musiken. Jag har ett svagt minne av att jag skulle lägga trumkompet, men att vår kära kändisbasist Anders fick ta över när jag äntligen fick bege mig hemåt igen - ensam, kall och halvdöd.

Men, vad gör man inte för konsten?

Ladda hem Mid Milk här.

Äntligen är anders ren

2010-10-02T17:31:00.003+02:00

Häromdagen köpte jag en underbar bit av elektronik som heter diktafon. Det har gjort livet lite lättare, speciellt musiklivet. Nu är det bara att spela in utan något som helst krångel när man får en ide. Den får plats under sängen också.

Så denna låten som heter 8b spelade jag in live på denna diktafon och till allas häpnad har mikrofonen en förvånansvärd kvalitet. Inget brus och stort frekvensomfång.

Texten är förhäxande. Jag har sjungt andra delen av låten (refrängen?) hundratals gånger, i duschen, i köket, på gatan och i andershemmet.

Låten finner ni här

Andreas

Demoskiva

2010-09-30T12:08:00.007+02:00

(Ur högtalarna: "Acheron/Unearthing the Orb" - The Sword)

I väntan på att Ante ska få tummen ur andershålet och göra överenskommet inlägg här, fann jag något som jag varken funnit eller aktivt letat efter de senaste åren: någon som recenserar demoskivor.

En gång för länge sedan var åtminstone två herrar i detta band stundtals sysselsatta med att bränna ut CD-R-skivor med texten "PUSHING COWS" på (åtminstone de gånger vi inte skrev ut framsidor på de där självhäftande pappren herr Olsson skaffade).

(Ur högtalarna: "Tres Brujas" - The Sword)

Av någon anledning satt vi alltid i ett kök och paketerade dessa sköra plastskäror, Kalmar som Osby. Naturligtvis var man tvungen att skriva ett säljande brev att skicka med, som visade på hur seriösa och framförallt bäst vi var.

Vad jag minns fick vi sällan svar.

(Ur högtalarna: "Arrows in the dark" - The Sword)

I min antika elektroniska inkorg finner jag dock några svar, däribland ett från en viss herr Elf från Somco Records. Den 21 augusti 2003 tackar han för vår demo men låter meddela att de inte har möjlighet att ge ut vår musik. Somco Records sida är inte uppdaterad sedan 2005, så vi vet nog alla vem som vann den striden!

Ja, vi vann alltså, och fick 200 erfarenhetspoäng.

(Ur högtalarna: "The Chronomancer, Pt.1: Hubris" - The Sword)

Lite mer sökande i inkorgen vittnar om ännu ett refuserat demoinskick, den här gången daterat 17 maj 2005. En herre vid namn Stefan Lindström från Misty Music tackar för insänd skiva med ett vänligen men bestämt nej.

(Ur högtalarna: "Lawless Lands" - The Sword)

Men, visst, att skicka in skivor för att recension är en annan femma, även om det rent praktiskt är lika olika som päron och päron. Vad jag minns har vi bara blivit recenserade en gång tidigare, i en obskyr ungdomsbilaga för några år sedan. Det var tre låtar, tror jag, men jag minns bara att Everywhere's Georgetown var en av dessa. Tjommen som recenserade gillade demot men tyckte effekten på elgitarren var något utsvävande (han använde någon liknelse jag varken minns nu eller höll med om då).

(Ur högtalarna: "Warp Riders" - The Sword)

Som jag skrev i början av inlägget så fann jag av en händelse en sida som recenserar demoskivor, och då började CD-R-brännartarmen skrika (den tycks för övrigt ligga väldigt nära kaffetarmen). Sagt och gjort, längst in i garderoben fann jag två obrända skivor, och fem minuter senare var följande född:

Nu ska den bara ner i ett brev och så - iväg!

I övriga nyheter: vår stackars maskot förlorade nosen nyligen. Sänd honom en tanke!

Bilder från blå pärmen

2010-05-31T22:14:00.009+02:00

Jag tittade av en händelse in i mina garderob idag och fann något jag inte bläddrat i på länge: vår blåa Pushing Cows-pärm. Den är sprängfylld med...ja, ärligt talat, ganska mycket skit egentligen.

Men det är bra skit!

Det är skit som utvecklat oss som låtskrivare (och, i vissa mindre smickrande stycken, som illustratörer), som visar hur vi gjorde (och varför vi inte bör göra om det).

Det är skit som, helt enkelt, är ganska roligt att bläddra igenom.

Låt oss börja med ett bit papper, ett slags diplom jag fick när jag en gång för snart 10 år sedan hävdade att jag bara använt ordet "love" en gång i alla mina texter (vilket naturligtvis inte stämde):

Det finns en ändlös mängd av textfragment, vars syfte eller bakgrund för mig idag är helt obegripligt (eller bortglömt):

Det finns inköpslistor:

Det finns sex år gamla låtar som spelades in så sent som förra året, fast med ny text:

Men det finns bara en text som är ansvarig för allting:

Årets band

2010-03-16T19:51:00.008+01:00

Ja herrejesus, av en ren händelse klickade jag runt på internätet och råkade hamna på vår alldeles egen Last.fm-plats - som jag helt hade glömt bort!

Jag gick in på vår kontrollpanel (tänk Star Trek) och tog fram lite statistik. Ojojoj...kolla här bara, man får ju stora dåndimpen:

Två låtar spelade under en vecka...och på delad förstaplats dessutom! Ja jag vet inte vad jag ska säga... Om ni upplever att internet är segt någon dag, ja då är det kanske för att det är en massa Pushing Cows-fans som lyssnar på vår musik!

I övriga nyheter så valde vi kanske fel bandnamn, den där dagen för snart tio år sedan på väg hem från BRIO, på cykelvägen bredvid den blommiga ängen. I alla fall om man ska tro svenska Wikipedia:

Konsten att resonera i sömnen

2009-10-07T19:38:00.005+02:00

Ett oväntad besök resulterade i inte fullt så oväntade inspelningar, även om några av dem var det.
Okej, jag ber om ursäkt för föregående mening, den var onödigt tillkrånglad. Det jag ville ha sagt var följande: besöket var oväntat, inte att vi spelade in.
Låtarna vi valde att spela i var dock oväntade, i alla fall en av dem.
(Åter igen måste jag be om ursäkt. Jag ska passa mig i fortsättningen.)
Vi spelade in två nya låtar - Pillows och Mule - och passade på att färdigställa Nothe som vi påbörjade förra året i Amsterdam.

Figur 1. De tre drivkrafterna bakom Pushing Cows: kaffe, lalo,
och monsterstatistik

Det blev tre väldigt skilda låtar; för mig är Mule en engelsk sommardag, Nothe rockhiphopshippiemellanspelsflum, och Pillows en bombastisk megasyntofoniorkester.
Men vi blev väldigt nöjda med allihop!

Figur 2. Med stor inbillning kan man låtsas att det är Gula Nallen
som sjunger.

Låtarna hittar du antingen där du vanligtvis "hittar" din musik, under respektive låttext här på bloggen, eller i följande lista: Pillows, Nothe, Mule.

Pillows

2009-10-07T16:00:00.002+02:00

Soft is the voice of the iteru
Sings its songs for me and you
The whitest clay
upon which I lay
my lover down

Milk and honey and all that's wet
sticky and sweet like my lover's sweat
It calms the tears
inside my dear
with a pleasant frown

Soft is the whisper of the iteru
Whispers secrets about me and you

Hämta låten här.

Nothe

2009-10-07T15:38:00.004+02:00

So what if evil wins?
Shark fins slice you thin,
loose weight, you'd look great!
The evil that thrives
across inifinite lives
threads silently

So what if evil wins?
Just sing different hymns
loosen up, don't you stop!
The good that promise
but fails in practice
forfeits willingly

Fifty-five is going home!
Fifty-five is going home!
Someone's pounding on my door
Evil is forever more!

Fifty-five is going home!
Fifty-five is going home!
Something's pounding on my door
Remorse is not an option
any more

Hämta låten här.

Mule

2009-10-07T13:42:00.003+02:00

Silver man
Open up your can
Scan this land and
backtrack home

Heuristic
so simplistic
you'll overestimate
stuck on a stone

Master told you "A path is given
under each car that is driven,
a star for every turn nigher
a star for every ..." - liar!

Master told you "Given this function
of Age and Gee in conjunction,
a star will slowly lead you home,
a star will slowly ..." - liar!

Silver man
we are stuck in sand
Scan this land and
signal home
You are forever bound to sit still
and hum and buzz and drone
all alone

Hämta låten här.

Hej vi lever

2009-09-01T12:25:00.004+02:00

Då sitter man här och undviker svininfluensan för fulla muggar (muggar med handsprit?). Två av medlemmarna från ert favoritband var och drack pilsner i helgen och kom då fram en potentiell arbetsmetod för att producera låtar (överhuvudtaget). Den kommer se ut så här:

Han som kallas Jens spelar in instrumentaliska utkast
Han som kallas Daniel får dessa som mp3:or i sin AJ-FÅN
Han som kallas Daniel skriver eventuellt en text till dessa
Han som kallas Daniel sjunger och gnolar på dessa utkast tills han kommer på en sångmelodi
De som kallas Jens och Daniel var för sig samlas och testspelar ihop
De som kallas Jens och Daniel var för sig dricker kaffe och börjar prata tv-spel i stället
De som kallas Jens och Daniel var för sig skiljs åt och han som kallas Jens spelar in låtarna på riktigt
Han som kallas Jens mejlar eventuellt ut slasksången och slasklåten till övriga inblandade i Pushing Cows för en andra bedömning
De som kallas Jens och Daniel var för sig träffas en tredje gång och lägger då den slutgiltiga sången

Figur 1. Sniff sniff.

Två utkast är nerspolade (när man lyssnar så spelar man upp, men när man spelar in så måste man väl enligt samma analogi spola ner?) och skall skickas till alla intresserade. Intresserad? Hör av dig!

Figur 2. "Bra-ihoprullad-sladd" enligt J. Thuresson

Är allt gratis bra?

2009-05-19T08:05:00.003+02:00

En viss för mig okänd artist vid namn Montt Mardié har lagt upp en av sina låtar gratis på The Pirate Bay. Han uppmuntrar folk att remixa den och göra egna versioner.
Man kan säga vad man vill om PR-kupper och liknande (hur många visste vem han var innan detta gjordes? varför finns det en donationslänk till PayPal på sidan?), men var han tvungen att göra en så fruktansvärt dålig låt?

Hej SCB

2009-04-16T20:29:00.002+02:00

Det verkar som om vår populäraste låt är Cherry, vilket jag har kommit fram till genom strikt ovetenskapliga metoder.

Att hata är en konst

2009-03-13T15:03:00.003+01:00

Jag har sökt alternativa ljudinspelningsprogram en längre tid nu (och med ljudinspelningsprogram menar jag inte i stil med ljudinspelaren, utan flerspårsinspelning).
Det alternativa är att de ska vara gratis/fria att använda.
Det är väldigt storsint av mig, men dessvärre har jag kommit fram till slutsatsen att dessa program lider av samma sjukdom, nämligen Den Halvhjärtade Ansträngningen.
Den Halvhjärtade Ansträngningen visar sig främst då upphovsmakaren inte längre orkar arbeta på sitt projekt, och eftersom det är gratis så kan ingen gnälla på honom - du har ju inte betalat för något! Ibland finns källkoden att tillgå så att andra kan ta vid, men oftast vill man ju bara ha ett fungerande program, inte hundrafemtio textfiler med C++-kod.

Mitt första försök till alternativa ljudinspelningsprogram var Audicity. Det var så horribelt att arbeta med att jag funderade på att ge upp musiken helt och hållet och börja valla får istället.

Det andra försöket, och det som jag dröjt mig kvar längst vid, är KRISTAL. Jag vet inte om det är värre, eftersom man luras in att tro att det faktiskt är bättre än vad det är. Jag har lyckats spelat in några låtar med det (till Yellow Bear-projektet), men det hänger sig och har allmänt konstiga arbetsmetoder.

Jag blev så irriterad på KRISTAL nu att jag ska ta mig en Daim. Groar!

Spårtramserier

2009-02-24T11:19:00.002+01:00

En brevväxling häromkvällen med min käre vän och kollega Deas påminde mig om den ibland förekommande avsaknaden av logisk och/eller relevant spårnamngivning.

Ni förstår, när man spelar in så spelar man in alla instrument på varsitt så kallat spår för att underlätta mixningen utav alla dessa. När man så spelar in t.ex. en gitarr så hamnar den på ett eget spår (i en egen ljudfil), som man lämpligen bör kalla för "gitarr" (kanske rent av "gitarr i refrängen", för att vara övertydlig). Detta eftersom människan inte föddes med ljudvågsavkodande ögon (det är därför vi har öron) och inte kan särskilja ett gitarrspår från ett med inspelade trummor.

Jag utlyser härmed en tävling. Här under följer en lista med spårnamn (rättare sagt, deras ljudfilsmotsvarighet). Den som prickar flest rätt på vad de innehåller för typ av inspelning (gitarr, trummor, sång, synt, etc.) vinner en kram. Lycka till!

BASSE1.wav
JA_MEJNAR_VAFAAN.wav
ante tar det piano.wav
ett twaow.wav
parakitmusse.wav
pliffpliaff.wav
pliffpluff.wav
jens plockar som en get.wav
första bajset.wav
I'm a pirat and I say mjau.wav
dischobengt.wav
Metrosexuell 130 BPM.wav
Jenny spelarggitarr.wav
mastodontfilmsmads.wav
min blockavox.wav
rymden anfaller.wav
joel gala3.wav
bas HÅLL KÄFTEN DANNE.wav
fantasiiiii refr 2.wav
äckel bengt.wav
Extra klipp och klistra i bryggan på jens gitarr.wav
anonym jävel del 2.wav
kolla på slutet är verkligen slutet på solot.wav
Hånnadegen.wav
hönekaka.wav
spara den, ja sa han.wav
aban liadant slutkläm fast lide annorlunda.wav
ja just det, det är ju JA VI FATTAR NU bas.wav
ja just det, det är ju Lokalbedöverskans bas.wav
kongas i svettjajävlarimejvajagärsvettig.wav
lasse har chokladskivor på skalpen.wav
Nys, maestro, nys!.wav
början till ett solo tror jag men vafan killen ska väl ha sitt roliga.wav
bry du dig inte om det faffa.wav
glasögonorm.wav
det var ju fräckt ju lite sparsmakad faktiskt.wav
du skulle sett mig där inne.wav
jävla mobil som stör gitarr.wav
tur jag spelade fel där för då är du ju inte ensam om det sång.wav
jenseglkadföreaNDREaas glömde sparea.wav
vers kommer du ihåg dannes bedövning.wav
bara vara din, Robert Wells.wav
hund kallar dom det tss jag kallar det piano.wav
shes a fisk in your fart.wav

Jag tror vi håller där.

En årskrönika senare än vanligt

2009-01-10T16:23:00.008+01:00

Suck.
Då var det dags igen.
Den dessvärre traditionsenliga årskrönikan, ihopslavad av ingen mindre än er mer eller mindre trogne nallebjörn till maskot.
Många frågar sig varför en så stilig, gul björn som moi tvingas dras med dönickarna i det här bandet (som för övrigt innehar världsrekordet i mest spridda geografiska medlemsplacering), och ska jag vara helt ärlig så är det rockbandslivet som lockar (eller snarare lockade, eftersom jag numer vet att sex, droger och rock'n'roll är en avlägsen utopi när man har att göra med sådana här mjukisar).
Nåväl, låt oss börja med den kanske kortaste årskrönikan till dags dato.

Juni

Bandets längsta medlem (Daniel) gick ihop med bandets högsta lugg (Jens) och skapade en märklig tingest vid namn Dummy rummy, som enligt luggen själv egentligen var en experimentell historia (vilket jag inte klandrar dem för, det är ju i alla fall en liten bit på vägen mot sex, droger och rock'n'roll, om än bara några enstaka millimeter).
Professionalismen som bandet själv hävdar existerar kännetecknas i den här så kallade låten av de pråliga trummorna (handklapp på knäna) och det avancerade syntsolot (vissling).

Juli

Sommaren bjöd inte bara på värme och bortglömda husnycklar, utan även en tripp för Jens till Amsterdam (nej, via flyg, kära läsare) där bandmedlemmen med den längsta frisyren fortfarande huserar och går omkring på sin balkong i bara underkläderna (Ante). Dessa båda herrar förlöste under plågsamma konstnärliga stunder (läs: öl och nostalgiskt fyllesnack) två låtar vid namn Capital B och Unknown on the ground.

Den första handlar om ihopflyttning och den andre om ond, bråd död, så allt är väl som vanligt då med andra ord i landet Pushing Cows!

...och detta, kära vänner som delar min plågsamma färd med detta bands aldrig avslutande resa genom musikuniversum, var faktiskt allt som hände Pushing Cows under 2008! Gud så skönt, skulle jag ha utbrustit om jag inte skrev detta under sträng bevakning (samt var beroende av en viss herres logi och mat). Men, många frågetecken återstår; vad hände med låten Nothe, och varför blev det ingen jullåt? Frågor som säkert många vill ha svar på, men minst av alla jag.

Jag tänkte avsluta den här årskrönikan med ett filmklipp som visar hur duktiga valparna är på att komma ihåg sina egna låtar. God fortsättning!

Gula Nallen

Jag är en stofil

2008-11-28T11:56:00.003+01:00

(Ur högtalarna: "Evil" - Interpol)

Det ska erkännas, jag är en stofil när det kommer till nya tekniker. Jag är gärna kvar i det nostalgiska 80- och 90-talet med de halvsnabba datorerna och de småplottriga spelen. Jag vet hur en hårddisk fungerar, men är rädd för att ta reda på om de har ändrats rent tekniskt de senaste tio åren. Jag vill ha en hård CD-skiva i handen som man kan klämma på och säga "min!".

(Ur högtalarna: "747" - The Nerg)

Men idag blev det en jävla ändring på det; jag köpte nämligen min första MP3:a idag! Det var låten "Evil" av Interpol som jag för några dagar sedan helt apropå ingenting kom ihåg. Sagt och gjort, gick in på CDON för några minuter sedan, letade upp den, klickade på Köp och någon minut senare låg den på min hårddisk (som jag fortfarande inte är helt säker på hur den fungerar).

Tio spänn kostade det. Tio spänn! Jag har en Bruce Springsteen-skiva i mina ägor som jag lyssnat på en halv gång (jag skojar inte), och den gav jag åtminstone 79 kronor för. Rent ekonomiskt gjorde jag en vinst idag, sett till kvalité per krona.

(Ur högtalarna: "Out of time" - blur)

Äh, va fan, jag ändrar...

(Ur högtalarna: "Evil" - Interpol)

Jag menar, jag har ju ändå betalat tio spänn för den...

(Ur högtalarna: "Kungen är död" - Kent)

I övriga nyheter: jag har beställt en V-Amp 2. Gössit!

Nu djävlar

2008-11-22T12:35:00.003+01:00

(Ur högtalarna: "Broken Boy Soldier" - The Raconteurs)

Då var det dags igen för en liten uppdatering av internets mest välbesökta sida, alla kategorier (porr inräknat). Och den här gången blir det blogg av hela skiten!

Det tog lite tid, kanske framför allt med dagboksinläggen som skulle klistras in här med rätt datum. 99 stycken blev det allt som allt, ända från år 2002, men nu finns det här arkiverat och klart. Allt detta klipp-och-klistra innebar självklart att man skumläste vartenda gammalt inlägg, och det ska jag säga dig, kära Pushing Cows-nörd, mycket dumt har det skrivits under åren. Men, men, kan man inte bjuda på sig själv så får man väl bjuda på whisky, och det är ju dyrare i längden, eller hur?

(Ur högtalarna: "Together" - The Raconteurs)

Det blir lite vajsing med låtarna nu bara, det finns ju inget system att lägga upp dom här. Visserligen kommer vi fylla ut vår Last.fm-sida med låtar, men det blir ju rätt så spritt. Det var då jag kom på den något briljanta idéen om att skapa årssamlingar i form av torrenter och lägga upp. Snabbt och smärtfritt, och alla låtar från ett visst år samlat behändigt.

(Ur högtalarna: "Walk you home tonight" - Badly Drawn Boy)

Efter lite trixande med torrentprogrammet så hade jag då en så kallad torrentfil, med alla låtar från 2007 som bandet gjort. Men sen då? Var lägger man denna torrent med fria låtar, som man vill att folk ska dela med sig av och lyssna på?

Ingenstans, visade det sig!

(Ur högtalarna: "Last kiss" - Pearl Jam)

Det råder nämligen ett jävla förvirring kring vad nedladdning är. Torrentfiler är lika med piratkopierat material, enligt den massmediala uppfattningen, vilket ju är helt befängt eftersom det bara är ännu ett protokoll för att överföra information. Och låtarna jag hade samlat är ju våra egna, med en dela-med-sig-licens, det är med andra ord inte olagligt att ladda hem dessa och dela ut.

(Ur högtalarna: "400 slag" - Kent)

Men själva ordet torrent sprider skräck runt om i världen. Jag skulle kunna lägga upp torrentfilen på vår webbserver, men efter att ha läst lite skräckhistorier valde jag att inte göra det. Det finns tydligen webbhotell som stänger av användare som lägger upp dylika små filer, oavsett om materialet det hänvisar till är skyddat eller ej, på grund av ovanstående ekvivalens mellan torrent och piratkopiering.

Vilket retar mig ganska mycket.

Torrentfilen är på 13 kilobyte. Det är inte så mycket. Det var inte ens en stor mängd data för tio år sedan, eller knappt tjugo. Denna 13 kilobyte stora fil säger åt de som laddar hem den och öppnar den i sitt BitTorrent-program att våra fria låtar finns för nedladdning. Låtarna i sig skulle inte ens ligga på vårt webbhotell - de finns här hemma hos mig! När någon öppnar torrentfilen börjar de nämligen ladda från mig (och eventuellt alla andra som har tagit hem dessa filer tidigare).

Fria låtar, med enda restriktionen att man inte får ändra i dom. Annars är det fritt att dela dom vidare och dansa och ragga och allt vad folk gör när dom hör en bra låt.

Men nej då, det är omöjligt.

Vilket är helt absurt.

Jag menar, har du varit på IKEA någon gång? Överallt finns det små pennhållare med de där små blyertspennorna. Dessa tar folk gladeligen eftersom de erbjuds, inte nödvändigtvis för att de behöver dom. Här erbjuder man folk gratis musik utan kräva något i gengäld, men ingen vill ta emot! Jag förstår det inte alls.

Jag kollade runt efter musiksidor som skulle kunna stödja denna form av fria musiknedladdning, men kammade i princip noll. Det finns dussintals av musiksidor där man får ladda upp sina låtar. Dessa hamnar på deras servrar och tar plats och bandbredd när någon vill ladda hem filen. Men ingen erbjuder band att enbart spara torrentfiler, och låta banden själva tillhandahålla bandbredden för sina album!

Vilket också är helt absurt!

Jag menar, tänk på den här idén: band som vill ge ut sina album gratis, fritt för nedladdning, erbjuds att lägga upp albumet i form av torrentfil. Detta skulle kanske på sin höjd ta 20-30 kilobyte på mitt serverutrymme. Albumfilerna är fortfarande kvar hos artisten, som själv får se till att vara uppkopplad om han vill att någon ska kunna ladda hem albumet.

Jag - i form av musiksida som erbjuder fria album - har en minimal utrymmes- och bandbreddsanvändning, eftersom torrentfilerna är så små och inga låtar behöver laddas hem från min server. Det är helt upp till banden och tillhandahålla den tjänsten!

Varför finns det inget sådant?

(Andningspaus.)

Jaja, jag fann ett ställe att lägga upp torrent(erna) på. Sök på "pushing cows" där ni brukar ladda hem. Kom bara ihåg - när ni laddar hem våra låtar och delar med er av dem så gör ni det helt lagligt!

Låtar

2008-11-20T11:55:00.009+01:00

Vad vore ett band utan låtar? Rent statistiskt inte så mycket, så därför gör vi dylika (vi spelar dock även in av andra anledningar, tror inget annat).

Alla låtar vi gör är gratis att ladda ner och lyssna på. Du får kopiera och dela med dig av musiken hur och när du vill, dock inte ändra den (och varför skulle man vilja det, så bra som den är!). För de människor som är licenskåta (vilket de flesta tycks vara nu för tiden) innebär det följande:

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported Licens.

Alla vi andra lyssnar bara vidare, och kanske nynnar lite också.

Men var är låtarna då?

Ja du, eftersom det här numera är en blogg så har vi inte riktigt kommit på hur vi ska lösa den delen ännu. Man kan väl säga att de finns lite här och där. Vi har en sådan där nymodighet som heter RSS-flöde, med vilken man kan prenumerera på våra låtar. En annan källa till låtarna är att helt enkelt klicka på Låtar här uppe, eller söka upp en viss text till en låt, och förhoppningsvis så finns där en liten, liten länk längst nere i inlägget som heter "Hämta låten här".

Vi funderar vidare på om man skulle lägga upp alla låtar från ett visst år som en torrent. Smidiga årskollektioner!

Bandet

2008-11-19T20:26:00.000+01:00

Som de flesta vet vid det här laget, så uppstod pushing cows i tankarna hos två vid tidpunkten tämligen omusikaliska herrar.
Denna avsaknad av både takt och ton finns dessvärre sparad i form av små, dumma låtar, som numera mest används för att locka fram pinsamma flabbhysterier.

Det här var i slutet av sommaren 2001. Mycket dumt har skrivits under åren, men även en hel del bra saker (vissa saker som fortfarande väntar på att få spelas in).

Herrarna Jens och Ante grundade bandet tillsammans med en stor, gul nalle vid namn Gula Nallen. Under åren har vi trollbundit flertalet personer med vår musik, men numera räknar vi in Joel, Timon och Dr. Daniel Gaylord, som fasta medlemmar.

Man kan inte avsäga sig ett medlemskap i pushing cows. Surt värre, sa fisen!

2008-11-10T11:46:00.000+01:00

(Ur högtalarna: "The Willing Well II: From Fear Through The Eyes Of Madness" - Coheed and Cambria)

10:23

I väntan på kaffe efter tidig matteföreläsning sitter man då här och funderar. Böjligheten i mitt vänstra ringfinger blir bättre för var dag, men ändå vågar jag inte böja helt än. Det har gjort mig frustrerad i mitt gitarrspelande, tack vare att jag är högerhänt. Alla ackord har fått spelas som powerchords, vilket ur ett rent nostalgiskt perspektiv visserligen är roligt (tänk Pushing Cows första eller andra året), men i mer lugna stunder blir lite väl intensivt.

Det är väldigt frustrerande, att vilja men inte kunna. Vetskapen om att man egentligen kan, men att en temporär fysiologisk defekt hindrar en.

2008-07-23T11:46:00.000+02:00

(Ur högtalarna: klick.....klick......))

(Ur bakgrunden: plinget i mellanspelet till "Nothe")

Sitter här i den blå soffan hemma hos Ante och väntar på att han ska spela in sina lager av gitarrpling på den nya låten "Nothe". Det blir den tredje låten vi spelat in sedan jag åkte ner här för lite mer än en vecka sedan. Det är skönt att veta att man fortfarande rent musikaliskt kan samarbeta och spela in precis som mången gånger förr. Jag var och lyssnade på en repning med Antes andra band här nere - Hallon - och det var en intressant upplevelse. Hallon är mer ett band som uppträder och gör låtar. Pushing Cows har aldrig varit ett uppträdande band eftersom vi aldrig egentligen strävat aktivt efter att få spelningar. För mig har det varit att testa idéer, spela in och sedan (oftast) njuta av resultatet. Det är nog ett väldigt fåtal Pushing Cows-låtar man kan spela live. Dock betyder ju inte detta automatiskt att Pushing Cows är dött som band, tvärtom. Det är bara ett litet band som med oregelbundna intervaller spelar in låtar som dom trivs med, och det är själva syftet. Jag är vid det här laget ganska trött på meningen "Då har ni väl lagt ner bandet nu?" efter man berättat var alla de mer eller mindre fasta bandmedlemmarna bor, som om det vore det enda humana att göra. Svensken vill ha en framgångssaga, den idioten. Han kan inte acceptera evighetsprojekt, paradoxalt nog, fastän verandan han påbörjade därhemma sommaren 1992 fortfarande inte är färdigbyggd.

Unknown on the ground

2008-07-21T20:09:00.004+02:00

Unknown on the ground
Little boy's fingers
stroking his whiskers
and feeling his skin

Unknown on the ground
Should've been left alone
Little boy's fingers
brings poison home

Unkown with a custom glow
Slow is his breathing
Leaving trails so if all fails
at least someone will die

Hämta låten här.

Capital B

2008-07-15T20:14:00.002+02:00

In my fantasy I collect tomes
searching for a spell to bring you home

(It's not home when you're not at home)

This, my love, is a two-seated plane
Full rows, otherwise I'll go insane

(It's not home when you're not at home)

The dullness devours my body's interior
Separation is a power far too superior

(It's not home when you're not at home)

This flat, my capital B
Come alphabetise with me
Come set it straight
Come live with me

(It's not home when you're not at home)

Hämta låten här.

2008-04-25T11:45:00.000+02:00

OZMA är ett sådant där band som jag har växt upp med, precis som Supergrass (som jag tidigare nämnt). När jag lyssnar på deras låtar är det oftast av nostalgiska skäl.

Förutom med en låt.

Denna vederstyggelse till låt heter Coffee Shop Girl. Bortsett från att melodin inte är så där värst mycket att hänga i julgranen, så är texten rent vedervärdig. Eller vad sägs om:

Her name is Meg but her name tag says "Megan"

She takes her coffee black 'cause she's a vegan

Ursäkta? Det är kanske dagens sanning att veganer alltid dricker sitt kaffe utan några tillsatser, men det är inget jag hört talas om. Ett annat exempel på lyriken i sången:

If she knew that I thought she's a hottie

would she still give me that free biscotti?

Jag menar, allvarligt, för helvete...

(Ur högtalarna: "Baseball" - OZMA)

2008-02-24T11:44:00.000+01:00

(Ur högtalarna: "Sofa (of My Lethargy)" - Supergrass)

Likt Moses brinnande buske meddelade internet mig för ett par minuter sedan att Supergrass ska släppa en ny skiva i slutet av mars. Deras nya video Bad Blood återfinnes på en länk fem ord tidigare.

(Ur högtalarna: "Never done nothing like that before" - Supergrass)

Supergrass är ett sådant där band som jag har ett speciellt förhållande till, eftersom jag började lyssna på dom i samband med att det här bandet skapades. Visserligen hade jag köpt deras självbetitlade album tidigare, men i ärlighetens namn var jag nästan rädd för vissa låtar.

(Ur högtalarna: "Caught by the fuzz" - Supergrass)

(Ur högtalarna: "Cheapskate" - Supergrass)

Det ska bli intressant att se hurdana låtar det blir. De senaste skivorna har varit lite väl psykedeliska på sina håll, men Bad Blood verkar ju vara en ren rockrökare, som vi i branschen säger.

(Ur högtalarna: "Richard III" - Supergrass)

I övrigt så var tanken med det här inlägget egentligen att skriva om egenheten vissa artister har gällande publikvrål på albumspår, men Supergrass är lite tuffare.

2008-01-05T11:42:00.000+01:00

Ett nytt år, en ny tår...säger dom som vet och har ögon att gråta med (och de som gråter gråter antagligen för att dom lyssnar på ett visst band jag inte tänker nämna vid namn men som rimmar på pushing cows).

Jaha, då var det dags för nyårskrönika för det överfula bandet pushing cows, vars hemsida du med största sannolikhet du kommit in på av misstag. Men men, är man en stor, gul nalle i behov av mat och logi så får man väl hora för mindre, antar jag. Låt oss börja i början av år 2007...

Januari

Av någon outgrundlig anledning så dröjer herrarna Jens och Andreas sig gärna kvar i det förgångna, vilket de än en gång statuerade med låten Perfect 12, dock i en akustisk version. En akustisk version är en inspelning av låten där man inte korrigerar några fel, vilket framgår ganska tydligt när man lyssnar på gossarnas inspelning. Det är väldigt djärvt gjort av dom, faktiskt!

Det spelades in fler akustiska versioner av gamla låtar (däribland Magnavox), men ett "tekniskt fel" gjorde så att ljudet klipper på dessa sessioner (läs meningen en gång till och lägg märke till att jag har satt citationstecken kring orden tekniskt fel).

Några dagar senare spelade de in Craig Thomas will be your captain tonight, ett medryckande stycke musik. Dom har till och med fått med ett gökur mot slutet!

Eller, ja, det låter som det i alla fall.

Och som vanligt kunde dom inte låta bli att lägga in tramsigheter på slutet, väldigt oväntat gjort grabbar.

I samma veva spelade dom in Savoir Faire, en låttitel dom valde med största sannolikhet för att göra det svårt för vanligt folk att stava till det. Kul! Verkligen! Ante skrev melodin och Jens spelade bas, något han gör då och då när tillräckligt lång tid har förflutit. Dock inte tillräckligt långt den här gången, Thuresson!

Den handlar om Gud, Jesus och något mer, eller vad det nu var, jag minns inte så noga. Jag var väl intryckt bakom soffan som vanligt.

Maj

Jaha, She is spelas in. Den börjar med något som låter som startsignalen till ett gammalt bilspel till Commodore 64, samt en hickning. Därefter är det bara att sätta igång med buggningen!

Jag minns inga direkta anekdoter från den inspelningen, bortsett från att det var jävligt stökigt i rummet.

Cherry spelade dom in på nytt, dom jäklarna, i någon slags lounge-version. Det är väl tänkt att man ska dricka martini i finkläder när man lyssnar på den. Önsketänkande från deras sida, bandet-som-spelat-in-i-kallingarna-flest-gånger!

Juni

Här hände det en typiskt grej som genierna i bandet pushing cows inte är helt främmande för: de skriver och arrangerar en hel låt i flera timmar - bara för att i nästa sekund spela in en annan! Tänk er det arbetssättet på ett modernt företag idag! Isthmus är låten som aldrig blev något, lite som den här...

Vad spelade dom in istället då, undrar då du som rent masochistiskt fortfarande läser detta? Jo, låten Snap to grid! En låt som - kan jag avslöja eftersom jag inte bryr mig - ingår i en större berättelse. Spännande! (Läs det sista ordet med en viss ironi.)

För ovanlighetens skull sjöng en viss doktor Daniel Gaylord på den här biten, och det blev bättre än förväntat (med mina låga standarder, det vill säga).

Nästa så kallade låt de spelade in blev Reanimator, en text som jag säkert gjort mig lustig över i andra sammanhang. Med discobas (som jag fått förklarade för mig låter så här: hög-låg-hög-låg-hög-låg-hög-låg-hög-låg-hög-låg) och självspelande synt som främsta kännetecken klättrade den högt på Svensktoppen under några veckor.

Nej, jag driver så klart med er.

Låten som skulle haft längre refräng i slutet, A thousand lakh, spelades även den in i denna månad. Spela låten baklänges och lyssna på ett utdrag ur Antes mytologiska bok, vet ja!

Ante spelade in två akustiska låtar vid namn Darling och Icebreaker, och för att vara en annars aningen cynisk nalle måste jag nog ändå erkänna att det här är jävligt bra låtar!

Nej, jag får ingen lalo för att skriva så.

Oktober

När oktober kom hade Ante flyttat tillbaka till Holland, och epidemin vi känner som pushing cows spreds på så vis över ett större området (vissa hävdar att man ska klassa musiken som tinnitus eftersom den gör ont att lyssna på, medan andra säger att det mer är som vinterkräksjukan eftersom dom mår illa av den).

Doktor Daniel Gaylord och Jens spelade då in - med minsta möjliga medel, som brukligt, för att ha något att skylla på - låten Molly. Eftersom jag inte har kunnat avgöra huruvida den var seriöst menat, så låter jag den tala för sig själv.

Så där ja, det var väl det hela. En massa luckor där inget är inspelat - inte ens en jullåt har dom spelat in! Fy farao, jag menar, hur svårt kan det vara att slänga ihop ett par ackord, eller vad det heter. Och lite bjällror. Och dist.

Nähä, nu är det dags för mitt bad. God fortsättning!
Vi hörs för jag lär väl få skriva ännu en krönika om ett år!

Nalleslaveri!

2007-12-02T11:41:00.000+01:00

(Ur högtalarna: "The End Chapter- III- The End Complete" - Coheed and Cambria)

Den senaste en och halv veckan har jag nästan uteslutande lyssnat på detta hårfagra band, Coheed and Cambria.

Något jag även frågat mig flertalet gånger under denna period är: varför? Det är knappast musik som jag lyssnar på i någon annan form, jag tycker texterna är fruktansvärt simpla och melodierna är så där inbakat poppiga (d.v.s., "vi-är-jättemörka-vi-lovar-för-vi-har-distade-gitarrer-och-långt-hår-fast-refrängen-går-i-G-Em-C-D").

Ändå lyssnar jag på det.

För de oinsatta så gör Coheed and Cambria låtar som utspelar sig i frontmannens egenpåhittade tecknade historia (i seriealbumsform, kallad The Amory Wars), som utspelar sig i någon galax långt, långt borta (ungefär).

Så låtarna berättar om händelseförloppet i historien, vilket - kan jag tänka mig - förklarar varför de oftast är så banala som de är.

(Ur högtalarna: "Blood red summer" - Coheed and Cambria)

Ändå lyssnar man, som sagt.

Jag tog även en titt på ett av seriealbumen som tidigare nämnts, och det var inte någon höjdare det heller.

Och ändå lyssnar man.

För att inte snacka om deras överambitiösa låttitlar på musikalbumen! Eller vad sägs om Good Apollo, I'm Burning Star IV, Volume One: From Fear Through the Eyes of Madness?

(Scen: musikaffär, medelålders man bakom disk, missförstådd gothtjej vill handla).

Tjejen: "Cha, har ni Coheed and Cambria?"

Mannen: "Jadå, vilken skiva vill du ha?"

Tjejen: "Jo, jag vill ha: Good Apollo, I'm burning...."

(Tre timmar senare)

Tjejen: "...volume femtioelva: burning turning blabla bla..."

Ungefär så faktiskt!

(Ur högtalarna: "The Velorium Camper II: Backened Of Forever" - Coheed and Cambria)

Ovanstående låt, med fullständig information om artist och album, blir således:

Coheed and Cambria - In Keeping Secrets Of Silent Earth 3 - The Velorium Camper II: Backened Of Forever

Säg det snabbt tre gånger!

Då är Bob is furios bättre.

(Ur högtalarna: "Mild und Leise" - Paul Lansky)

Vill man skala bort banala låttexter kan man istället dra hem Mild und Leise från Paul Lanskys del av internet. Om man kan sin Radiohead, så känner man ganska snabbt igen vilken låt på Kid A som innehåller en sampling från den här Mild und Leise, mer exakt 43 sekunder in i de konstiga tonerna.

Nu ska jag dricka kaffe!

2007-10-13T11:40:00.000+02:00

(Ur högtalarna: "Molly" - oss)

Jag och en viss Dr. Daniel körde en inspelningssession igår kväll.

Den började seriöst.

Jag lovar.

Alltså, allvarligt.

Vi testade lite olika texter, lite olika melodier, lite olika ölsorter.

Det var nog ölsorterna som gjorde sitt.

(Ur högtalarna: "Atlantic to interzone" - Klaxons)

Efter lite fler öl bestämde vi oss för att köra en liveinspelning. Dessvärre fungerar dessa bäst när vi kört på Antes fina utrustning, d.v.s. mixerbord och bra mikrofon.

Jag har en halvtrasig elgitarr samt en datormikrofon.

Men det fungerade!

Dessvärre valde sångaren (ingen nämnd, ingen glömd) att sjunga som en fransk vampyr. Därefter la vi in punkrocktrummor.

Men det är en låt i alla fall!

Den finns under kategorin övrigt... Lyssna, och räds!

(Ur högtalarna: "Monkey gone to heaven" - Pixies)

2007-09-10T11:39:00.000+02:00

Som en fortsattning till jensans forra inlagg ska jag nu skriva en fortsattning.

Pushingcows tog en vandning igen. Eftersom mycket andras i livet sa Packade jag mina saker och drog till hassleholm, men endast for att lasta av det ovesentliga infor flytten tillbaka till amsterdam.

Fastan pushingcows inte hade manga moten sa var vi valdigt produktiva nar vi val traffades. Dessutom var resultaten slaende bra och tillochmed fick vi en lat inspelad dar daniel sjunger. Tack for det daniel. Det var ocksa att otroligt roligt att skriva musik for pushingcows igen. For den som vill ha en storre utredning om amnet far garna skriva till oss och fraga.

Nu kommer jag att koncentrera mig pa att skriva musik for Jordgubb, som ar mitt band har i Amsterdam. Dar ar latskrivningen helt annorlunda, fast jag har tagit in nagra element fran latskrivningen i pushing cows.

Vi skrev ocksa fler latar an vad vi spelade in, dessutom spelade vi ocksa in demolatar som inte har funnits for lyssning pa pushingcows.se

Men musiken fortsatter och vi alla hoppas pa att kunna skriva mer musik snart.

Tack for mig sa lange.

2007-08-26T11:38:00.000+02:00

(Ur högtalarna: "Demon John" - Jeff Buckley)

Först och främst: den här låten är väldigt bra (fastän min käresta anser det omvända). Väldigt, väldigt bra. Men, det finns en sak som stör mig: ända sedan jag hörde den låten för första gången, har jag trott att han sjunger "Paranoia, politician, demon!" (spola fram till 02:30 i låten).

För säkerhets skull googlade jag då upp låttexten, men nej då, det finns varken "politician" eller "paranoia" med. "Demon" förekommer ett par gånger.

Ett annan sak som stör mig är att jag inte kan följa med i texten samtidigt som jag hör låten.

Tiden gick...

En något grundligare undersökning gjordes...

Svaret som presenterades var lite pinsamt...

Det var nämligen så att...

...låtfan inte heter "Demon John"! Det heter "Gunshot Glitter"! Jävla skit. Jaja, nu pratar vi aldrig mer om det.

(Ur högtalarna: "Gunshot Glitter" - Jeff Buckley)

I pushing cows-världen förändras saker och ting igen, nu när Ante i blommig kjol och träskor flytter ner till Holland. Å andra sidan har vi inte varit helt produktionslösa hitintills i år:

två sköna akustiska inspelningar ligger och väntar på att bli inspelade på riktigt ("Icebreaker" och "Darling"), vi har fortfarande vårt hemliga projekt, många texter spottas ut.

Som Gula Nallen skulle sagt: rör mig inte!

(Ur högtalarna: "Ride it on" - Jens und Jessica)

Darling

2007-06-24T20:19:00.002+02:00

I remember a tale
The burning sun
Nature is gone
From now on
we travel as shades

The anchor on screen
Screaming a song
but the key is wrong
From now on
we travel as steam

My darling, you are so still
I hold on to you until
the next sun comes crawling

My darling, you feel so thin
Like paper or plastic or silk

Hämta låten här.

Reanimator

2007-06-21T20:18:00.002+02:00

In the land where C. D. Ward roams
Hellish songs from demonic tongues
can't keep spring from letting in

Holster those claws and draw your combs
Unbutton that hide and smile
Tilt your head for the sun in Kled!

We're walking down the sandy pavements
Not thinking 'bout old fights n' repayments
Breeze of warmth that isn't getting colder
N' when Brown Jenkins gets tired let him ride on your shoulders

Look! Even Dagon got his summerscale on
Strolling along humming a song
hand-in-hand with the morphineman

Don't let Chtulu fool you
Keep your jacket on
Enjoy the first spring sun
But keep your jacket on!

Hämta låten här.

Snap to grid

2007-06-21T20:17:00.004+02:00

Please find me, I am trapped inside this hole
The Momentarians blasted my life away.
Please hurry, I still have a living soul
Be my saviour and find me some day.

Its a dark dark pit and it reaks of sweat
I almost gone mad in this lonesome hollow
Just a small chink that saves my breath
All I can do is to give you this clue to follow.

When you hear my scream
Follow that direction
When you here my weep
You know you are closer
Don't give up, I beg you, don't give up

Hämta låten här.

2007-06-21T11:37:00.000+02:00

Dagboksinlägg den tjugoförsta juni tvåtusensju. Det var längesen jag skrev och det får man väl ursäkta sig för, men det har väl inte varit helt utan anledning. Pushing cows låg ju och vilade i lite mer än ett år för att sen explodera i kreativitet, produktivitet och inte att glömma: allt öldrickande.

Det har förfarit sig så att varje gång jag och Jens har träffats sen jag kom hem från utlandet, har vi spelat in minst två låtar. Det innefattar allt ovan (kreativitet, produktivitet och öldrickande). Ölen har gjort sitt goda och skall därför inte glömmas bort i musikskaparprocessen.

För c:a två till tre år sen pratade medlemmarna av PC att vi skulle bestämma en musikstil, ett sound som vi skulle försöka hålla oss till. Det lät bra till en början men idag låter det inte alls bra. Ett sånt bestämmande har många konsekvenser. Den första mest allvarliga konsekvensen skulle vara att vi måsta byta riktning. Att ändra en naturlig riktning är inte bara svårt utan kan vara förödande. Det andra är att sluta skapa. När PC skapar så finns det regler och så länge vi vet vad de reglerna innebär så kommer vi att bryta mot dem. Om vi då ska sätta upp ett gäng regler som vi måste hålla oss till kommer det finnas en massa överblivet skapande som inte har någonstans att ta vägen. Summan av ovan två är att det blir mindre roligt. Och att det är roligt är det viktigaste. Man skulle kunna byta ut Roligt med närande, upplyftande, givande mm.

Denna sammankomst har varit ett bevis på att vi inte kan hålla oss inom ramar. Luften är tjock av ideer som bara väntas på att fångas och göras om till ljud eller oljud som sparas eller tas bort.

Jag, Andreas, kan absolut inte hålla mig inom en viss musikstil. Vår musik kan ändå kännas igen. Det finns så mycket annat som definerar musik än just genren.

Med detta sagt tar jag mitt ölglas och tittar på ideerna som flyter runt i rummet och avslutar med meningen: Trevlig Midsommarafton!

Icebreaker

2007-06-20T20:23:00.002+02:00

The deepest sound
coming (from) down below
It's pounding

Adrift and ashore
An iron door
Memories a'drowning

The reasons are weak
The mechanics are meat
for it to feast upon

Marooned - who left this doom?
Marooned - who built this tomb?
Locked it up
and sealed the door
The pounding will go on
for ever more

Hämta låten här.

Cherry

2007-05-21T20:24:00.002+02:00

On the phone
two hours gone
when we're done
we said so long

My little secret
(just gonna keep it)

Quoting someother
just for eachother
when we're a-lone
no one can bother

You sound so smart
I know you are
So when I ask
Your ans' not far

Colourful words
not for the herds
when we don't know
we always can learn

Hämta låten här.

2007-05-21T11:36:00.000+02:00

(Ur högtalarna: "Karlshamn Tapes - Namedropping")

En helg har försvunnit i tecknen tre: 1) alkohol, 2) dataspel och 3) musikinspelning.

I lördags spelade vi in en ny hitlåt vid namn She is som Ante gått och filat på. Resultatet blev den diskodänga som ungdomarna av idag dansar och parar sig till.

(Ur högtalarna: "Craig Thomas will be your captain tonight - Pushing Cows")

Vi var dock lite tveksamma. Inte till låten, men väl till inspelningsgrejerna. Vid en standardinspelning av Pushing Cows-låtar använder vi oss alltid av Antes mixerbord, gitarr och högklassiga mikrofoner.

Den här gången använde vi oss av min halvtrasiga elgitarr - och den gamla trotjänaren till datormikrofon.

Men det fungerade bra ändå! Jag tror vi underskattar våra färdigheter i EQ-vetenskap.

(Ur högtalarna: "Same Place, Different Place - Teenage Fanclub")

På söndagen (igår för er som läser idag, i förrgår för er som läser imorgon, och den 21 maj för er som läser det någon annan dag) satt vi och lattjade (eller "jammar" som musiker tydligen kallar det), Ante på gitarr och jag på synten. Rätt som det var så sa Ante "Spela Cherry! Jag vill sjunga den". Sagt och gjort och rätt som det var och hejsan hoppsan, plötsligt var vi ifärd med att spela in denna gamla låt som varken Fan eller hans moster trodde vi skulle spela in igen.

(Ur högtalarna: "Denise - Ozma")

Men på Cherry ville vi ha akustisk gitarr, dock kvarstod problemet med mikrofonerna; vi hade ju bara den gamla datormicken. Men, men, vi la den inuti gitarren och satte igång inspelningen, och resultatet blev häpnadsväckande! Musiker världen över gapade så att hakan gick ur led! Vilket ljud! Vilken perfektion! Alldeles...alldeles...EQ!

Ja, och så använde vi den nya synten så klart, men det är en annan historia...

2007-01-18T11:35:00.000+01:00

(Ur högtalarna: "Daughters" - John Mayer)

Jaha, då har vi då äntligen fått tummen ur ändhålet och spelat in två nya låtar (den tummen var väldigt långt inne, och hade antagligen fått ansöka om uppehållstillstånd nästa månad).

Ante var alltså på besök här hemma i drygt en och en halv vecka, vilket naturligtvis bidrog till att vi kunde spela in (instrumenten gjorde naturligtvis sitt också).

Craig Thomas will be your captain tonight är en rolig låt i sig. Ursprungligen inspelad under The Karlshamn Tapes (eller The Anna Ternheim-session?), försvann den som bekant. Var, hur eller varför vet nog ingen, men om inte studionissarna på Blekinge tekniska högskola har formaterat hårddisken i studiorummet, så finns det en liten, liten chans att en tidig Craig Thomas ligger och sussar där bland ettorna och nollorna...

(Ur högtalarna: "Wheel" - John Mayer)

Den andra låten, Savoir Faire, föddes på söndagen den 14:e, mitt i natten. Vi bestämde oss efter en veckas kämpande med herr Thomas för att spela in en låt till, men som vanligt blev det kiv om vilken.

Ante började plocka på något, som jag vänligen men bestämt sa nej till, eftersom det var alldeles för mycket singer/songwriter över det. Då började han plocka på något annat som lät bättre. Nu behövde vi bara ett styck text också; valet kom på Savoir Faire, som jag hade liggande här hemma (det är mycket som är liggande här hemma för tillfället, en katt på soffan t.ex.).

Texten och melodin fattade tyckte för varandra, och dagen därefter spelade vi in hela låtfan. Det du, jag-heter-Craig-Thomas-och-tar-en-hel-vecka-att-spela-in!

(Ur högtalarna: "Protect me from what I want" - Placebo)

I övrigt: många undrar nog vart Gula Nallens årskrönika över 2006 har tagit vägen. Jag konfronterade honom om det häromdagen, men då svarade han bara med: "Jasså du vill att jag ska skriva om ALLLLLLT det som pushing cows har gjort under 2006? Jasså, ja men viiiiiisst, jag ska skriva om ALLLLT ni har gjort under 2006, ALLLLLLLLA de där grejerna ni gjorde, för ni gjorde ju verkligen EN HEEEEEEEEEL DEEEEEEEL, jodå, visst, jag ska skriva om ALLLLLLLLLLT...."

Så höll han på en bra stund, varefter han brast ut i ett ganska hjärtlöst gapskratt.

(Ur högtalarna: "Short song of nonsense" - Pushing Cows)

2006-11-20T11:35:00.000+01:00

Jag ska försöka berätta om musikprojektet Songsmith.

Som en del vet så had jag ett projekt i Sverige med David Palmgren som hette Fighting Fridges. Vi spelade in fem låtar och inte mer. När jag flyttade ner till holland tänkte jag vi skulle spela in mer låtar, men det var ju lättare tänkt än gjort. Vi träffade i alla fall en engelsk herre genom innebandyn som hette och heter Tom. Han spelade också musik och vad få lyssna på våra låtar. De smekte hans öra och så var vi igång med att skriva och spela in.

Tom har skrivit dansmusik. Umpf Umpf ni vet med en kille eller tjej som sjunger en rad om och om igen. Detta betyder att han gjord musik helt genom datorn utan några som helst icke virtuella instrument. Så när Songsmithprojektet startade, eller The Lamps som det hette på den tiden också hette det Snuspicks ett taga, använde vi oss av ett minimalt antal av icke virtuella instrument. Det enda instrument vi använde och använder oss av är gitarr och sång. Ibland spelas faktiskt basen också in på riktigt vis.

Så här går det till tills en låtide föds och den är färdiginspelad.

1. Någon skriver en låt. Om jag skriver den skriver jag en komplett låt med arrangemang, text och allt annat. Om Tom skriver en låt så kommer han på en vers eller refräng som låter bra i Reason och presenterar det för oss andra. När vi sen börjar spela in gör vi några delar färdiga i Reason. Slänger in det i Cubase och spelar sen in en gitarr i Audition för att sen importera i Cubase. Därefter lägger vi bara på och tar bort en massa saker. På så sätt byggs låtarna upp på liknande sätt som när man bygger med lego. Fördelen med det är att det är väldigt enkelt att få det att låta proffesionellt medan nackdelen är att det kan bli tråkigt om lyssnar på låten mycket och låten kan bli statisk.

Det som är det mest positiva med att jobba så här är att man hinner utveckla och lära som om andra saker än om man spelar in på traditionellt vis. Tex så lägger vi ner mycket tid på att hitta stämmor till sången. Hittar man rätt stämmor kan det lyfta låten flera steg. Man hinner också jobba med soundet av låten mer.

På senare tid har vi också börjat använda oss av ett program som heter melodyne. Ett fint program.

Lite historia då.

Det började med att det var jag David och Tom. Vi spelade och spelade in hemma hos Tom. Efter c;a 6 månader hade vi inte lyckats göra en enda låt färdig. Då kom en tjej in i Bandet. Hon hette...Öhhh. Skit samma. Hon hade jättrebra röst och hade kunnat, enligt min mening, kunna tillföra bandet en massa men det fanns ett problem. Hon kunde inte ge 100 %. inte ens 90%. Det går inget bra att ha en sån i bandet så hon fick sluta. Då slutade också David för han kände att det inte var háns musiksmak. Då var det jag och Tom kvar.

En dag följde en musikspelande kollega till mig med hem till Tom för att jamma lite. Efter den kvällen blev han medlem. Han heter Mattias. Efter att han kom in spelade vi in 4 färdiga låtar rätt så snabbt. David fick höra dessa och ville vara med i bandet igen. Sen bestämde vi oss för att spela ute och började då repa febrilt. Detta var slitsamt och många dåliga sidor kom fram. I vilket fall var det en väldigt bra spelning i en fullsatt pub.

Just nu håller vi på att spela in lite nya och lite gamla låtar.

Så är det med det..

/Andreas

2006-10-01T11:33:00.000+02:00

(Ur högtalarna: National Anthem - Radiohead)

(Bild ej längre tillgänglig)

Bild från The A-team shrine

Jaha, det var ett tag sedan man skrev ticket hära dagbok. Kan det vara Thom Yorkes skönsång (där man knappt hör vad han sjunger om eftersom han har gett sig fan på att uttala orden lite hur som helst) som påtvingat detta? Eller apelsinjuicen jag avnjuter med avdomnade knän? Eller avsnittet av A-team jag såg för ungefär en vecka sedan? Vad nu det har med saker att göra.

Nej, men en liten uppdatering av vad bandmedlemmarna gör nuförtiden är ju alltid uppskattat.

Ante, den långhårige sångaren, är som bekant fortfarande nere i Holland (eller uppe, beroende på hur man räknar på sina koordinater). Hans nuvarande musikprojekt heter Songsmith, och återfinns på myspace.com/tomsku.

Om Andreas får tummarna ur andershålet någon gång, skulle det vara roligt om han kunde skriva ett litet inlägg om Songsmiths arbetsgång!

(Ur högtalarna: Optimistic - Radiohead)

Joel, vår kära trummis, spelar trummor i ett lite hårdare band i Karlshamn. Vad bandet heter, hur många de är, etc., är fortfarande olösta mysterium, eftersom Joel vägrar slita sig från detta för att svara på mina frågor över MSN.

(Ur högtalarna: Idioteque - Radiohead)

Daniel, den korthårige sångaren, får jag inte heller någon kontakt med. Men man får väl anta att han stämmer upp i skönsång när man minst anar det (eller vill det, vilket brukar vara fallet efter ett par jamare).

Då har vi två tjommar kvar: Simon och jag själv. Simon, vår funkbasist, hoppas jag fortfarande låter fingrarna smeka över träbasens kropp ibland, till vilka beröringar den ger ifrån mörka toner och gälla kattskrik (när han spelar funk blir det så, t.ex.: bhmmmmmmmm-aaaooo-ktink-bhmmmm-ao-ktinkktink-bao-bhmmmmm).

(Ur högtalarna: Motion Picture Soundtrack - Radiohead)

Och så till sist jag, vars eftertraktade utseende endast överträffas av mitt höga EQ (hmm, jag gjorde precis ett emotionellt musikerskämt...), vad gör jag i musikväg? Kort sagt, två saker: textgrejer på deviantArt, och instrumentaliska musikgrejer på neo.pushingcows.se.

"Men du", säger den erfarne pushing cows-lyssnaren, "har du verkligen inte glömt någon nu? Till exempel en stor, gul nalle, med polkagrisrandiga kalsonger, och en grön tenniströja?"

När jag frågar Gula Nallen om hans nuvarande musikaliska inriktningar, säger han kort: "Näsflöjt, biatch!"

2006-06-13T11:31:00.000+02:00

Skriv ditt fin-fina inlägg här. Nämn gärna vad du lyssnar på. Eller vad du har ätit.

2006-01-07T11:27:00.000+01:00

God afton alla halvsupna studenter och övrigt löst folk som tycks lyssna på detta gudsförgätna band som jag mot min vilja tvingas vara maskot för. Jaja, är man i behov av tak över huvudet och tillfälliga lagningar med nål och tråd får man väl hora för mindre. Nåväl, årskrönika för 2005 var det...

Borde väl gå snabbt... Oss emellan: så fruktansvärt produktiva har dom fan inte varit. Till och med jag har fått mer uträttat, och då har jag mest suttit och degat på Jens bruna soffa. Nåväl!

Det är lite svårt att hitta en början för Pushing Cows musikår anno 2005, mestadels för att låtarna följer samma organisationsschema som Antes hjärna, men jag misstänker att man kan börja med Thirsty, en nyinspelning av deras gamla låt som - oväntat! - heter likadant. Eftersom 2005 var något av ett retroljudsporrår för Jens del, blev det en hel del gamla trummaskinsljud, syntar och övriga mer eller mindre irriterande effekter för alla låtar som producerades under årets gång.

Thirsty är ett ganska bra exempel på det. Den började som en äckligt söt, poppig låt under 2002, och utvecklades till en nästintill instrumentalisk, episk låt.

Eller, det tror jag i alla fall. Jag har aldrig orkat lyssna igenom hela.

Nästa låt till återvinningsstationen blev Threell, låten med den enligt bandmedlemmarna underfundiga titeln (en medveten felstavning - verkligen jättehäftigt, killar!). Men den här gången använde de mer av den gamla inspelningen, t.ex. Joels trummor och Anders bas. Ett nytt mellanspel med ny text tillkom också, där sångaren ber om ursäkt för den kassa kvalitén på låtens äldre, övriga text. Så tycker jag dom skulle göra i varje låt!

I kölvattnet av Threell uppstod Isabella Gatostjchenkjo, en slags slaggprodukt av en hel dags inspelande. Den blandar gammal hederlig rysk folkviserytm med en sinnesjuk text, improviserad av - ja du gissade rätt - Ante.

Det är nu jag som stor, gul, auktoriserad nalle börjar misstänka att det är något fel med låtlistan. Vi befinner oss nu - enligt datummärkningen - i slutet av februari, när Magnavox plötsligt ploppar upp. Men den ingår ju i The Anna Ternheim Sessions, så jag lämnar den. På så vis blir jag ju dessutom klar snabbare, och slipper sitta här och slå på tangentbordet som inte på något sätt är anpassad till mina nalleramar.

Okej, var är vi...? Mmm, ja just det, Radio India, sicken poltergeistlåt. Den som lyckas få ut alla meningar som sägs och på vilka språk de uttalas vinner en sparkcykel. Som jag fattade det finns där samplingar från radiostationer lite varstans, t.ex. Holland, Japan och Sveriges Radio P1. Eller om det var lokalradion i Kalmar. Oj, nu brast tävlingen. Jaja, skit i sparkcykeln.

Radio India började tydligen som en annan låt (Ants without fears), men när dum och dummare, eh, Jens och Ante satt och repade på den så fastnade dom för de karnivalljud de lyckades få ur sina stackars datorer, och eftersom de är så fruktansvärt bra på att organisera sina låtar så bestämde de sig för att vänta med sången till sist eftersom de inte lyckades klämma in den någonstans. Så det blev en ny låt istället. Om det nu var någon som egentligen brydde sig. Jag gjorde inte det, men som maskot får man ibland klappa killarna på huvudet och säga "duktig paug" för att dom inte ska bryta ihop helt och hållet.

Låten 1875 är nästintill bombastisk. Den låter som ett marscherande piano med en automatkarbin i högsta hugg, laddad med F-moll. När revolutionen kommer så går den främst, med mig tätt efter som fanbärare. Monstret får väl också vara med, men honom får vi väl ta i en skrinda eller så. Vi befinner oss i maj nu, så det förklarar kanske marschtakten.

Jens sa någon gång att det är en låt om giriga cowboysare, varför man nu skulle vilja skriva om sådana. Han var väl som vanligt full.

Årets sista låt kom konstigt nog i juli, när Joel och Simon var på besök. Joel försvann innan, men Simon hann vara med och styra upp (åter-)inspelningen av Another World. Vad var det jag sa, ett återvinningens år! Nåja, det var skönt att ha en vettig människa med för en gång skull, istället för enbart Kling och Klang.

Det blev en diskobuggivuggislagdänga som hette duga, med både Moog-synt, maj-ackord och slap-bas (jag har ingen aning om vad det är för grejor, eller om de ens finns saker som heter så, men dom pratade om det när de spelade in. Jag misstänker att dom bara hittade på en massa fräcka termer för att imponera på varandra).

Årets sista låt, jajamänsan, men mitt i varmaste sommaren? Vad hände? Blev dom osams, drog vapen och förgjorde varandra? Blev låtar inspelade men borttagna? Gick en sträng?

Nej, Ante fick jobb utomlands och stack till Holland. Och så var det med det.

Som stor, gul nalle har man ganska mycket tid till att tänka, och jag har kommit fram till att det finns tre saker som håller ihop Pushing Cows (det vissa lite skämtsamt kallar för ett "band"):

Kaffe
Avståndet
Att du rent fysiskt inte kan sluta

Det verkar som om det stora avståndet mellan bandmedlemmarna verkar inverterat mot verkligheten, eller inte alls överhuvudtaget. De är - oavsett stort eller litet avstånd - fortfarande precis lika medelproducerande som innan!

Och är du med i bandet, och funderar på att sluta? Glöm det. Vi snackar gängverksamhet här. Ta bara stackars mig, t.ex. Jag fick inte ens anstånd när jag skulle söka till högskolan, bara för att jag är en stor, gul, fluffig nalle. Nej, då måste man vara en maskot så klart!

Nåväl, nu får det vara nock med årskrönika för den här gången. God fortsättning, alla monsterdiggare. Nu ska jag ha en Guinness!

2005-08-05T11:26:00.000+02:00

(Ur högtalarna: "Queer" - Garbage)

Jaha, fredag och vin. Och Ante i soffan. Som vanligt, med andra ord.

När vår gode vän och kollega Simon (alias Timon alias Simpelompan) spelade jag, Ante och han ånyo in den gamla slagdängan Another World. Den första minns alla; det var ju den där Daniel hade ätit en dålig kebab och fick sjunga med magont. Det lärde oss en viktig läxa: konst gör ont!

Vår hårdhänte trummis tillika vän Joel var även han här på besök; dessvärre kallade tjänsten hem honom igen.

(Ur högtalarna: "My lover's box" - Garbage)

Vi drack inte bara öl och tequila och pratade pushing cows-minnen när dessa båda lurvar var här, nej, nej, vi definierade vårt ljud också. Det är extremt svårt^* att så här på några rader redogöra för de djupa diskussioner och argument som framlades, men i framtiden lutar ljudbilden mer åt låtar som Magnavox, Papercut tongue och den senaste slagdängan, Another world. Funk med tjofräs, ungefär!

(Ur högtalarna: "Trouble in the message centre" - Blur)

Nu skannar jag in lite bilder från besöktet, tills bilderna tar slut, jag tar slut eller båda, vilket som nu kommer först.

2005-04-19T11:25:00.000+02:00

(Ur högtalarna: "Fun time" - Weezer)

Kaffe och tisdag, som glass och nötter. Observera dock att du kan byta ut veckodagen mot vilken som helst.

Vårt senaste mästerverk är Radio India, en låt inte helt utan komplikationer. Den har väl tagit gott och väl fyra-fem veckor att spela in (nej, inte effektiv tid. I så fall får man slå an en sträng i taget per timme, eller liknande. Fråga din närmaste ingenjörskompis om den korrekta uträkningen.)

Först och främst så hette den inte ens Radio India från början, utan Ants without fears, en liten låt som Danne och Ante knåpat ihop i den grå forntiden. Jag och Ante spelade in de mesta av instrumenten (som vanligt i hans lägenhet, till hans grannars förtret). Sedan...

(Ur högtalarna: "Lullaby for Wayne" - Weezer)

...försvann Ante iväg till Österrike en vecka, under vilken - sett ur låtens perspektiv - absolut ingenting hände.

(Ur högtalarna: "I swear it's true" - Weezer)

Här tar vi en fem-minutare. Vi hade alltså en låt som var...

väldans, väldans intressant
omöjlig att lägga sång på

Ante blåste och pustade och frustade, men sången ville inte lägga sig still på spåret. Antagligen hade det att göra med de skräckackord han la på synten. Så...

(Ur högtalarna: "Mr. Radio" - ELO)

...vi suckade lite, mixade vidare med låten och ställde oss in på att lägga sången sist av allt (med andra ord: vila idag, jobba imorgon).

När Dagen D kom, insåg vi att resultatet vi hade kommit fram till passade sig bättre utan sång. Eftersom...

(här kommer en snabbspolning)

...och då sa Jesus...

(en till)

...så Ants without fears är fortfarande oinspelad, och väntar dessutom på en melodi. Men ur detta kaos föddes alltså Radio India. Så kan det gå! Eller rättare sagt: så gick det!

2005-01-28T11:24:00.000+01:00

(Ur högtalarna: "There goes the fear" - Doves. Men det är bara för att jag inte når att ändra, så det får väl vara det som Jens spelar. Helvete med.)

Jaja jaja, eftersom ingen annan i vårt lata band orkat skriva årets första inlägg så får väl jag själv ta och bita i den sura tjurens horn. Eller, skriva o skriva, diktera. Jag sitter i soffan och dikterar för Jens, MUHAHAHAHAHA. Jag menar, hur fan ska jag kunna skriva utan en tumme?

(Ut högtalarna: nåt mer med Doves, jag vet inte, han byter väl förhoppningsvis snart.)

Vad minns jag från 2004? Inte mycket. Inget ont om musiken men några turnélejon är de rakt fan inte, de där grabbarna. Fan, till och med jag har ju varit på fler ställen, och jag är ändå en stor gul nalle med kalsonger och en grön, skön tenniströja! Jaja, vi får väl slå våra huvuden ihopa, jag och min ägare, fastän jag tvivlar att det gör lika ont för honom.

Januari

Verkar inte hänt så jävla mycket. Var någon incident med nåt fruntimmer, eller två, eller hur det var, och så skrev pågarna några låtar om det. Been there, done that, bought the T-shirt. Kom med nåt nytt, för fan.

Februari

Nu börjar det hända lite, men fortfarande inget turnerande, oj vad förvånad jag blir. Jaja, Black crotalus ser dagens ljus, en slags eftersläntare till januariincidenten. Typisk prettotitel a'la Jens, om ni frågar mig. Märkvärdigt värre, oh la la, eller nej.

Mer? Tja, Is Obi home är en annan. Jag vet inte, men jag misstänker att Jens inte orkade hitta fler ackord till verserna (ett ackord närmare bestämt, jag menar, hallå?).

Mars

The Karlshamn Tapes spelas in, dvs Namedropping, Down, Sunshit och Please call later. Tydligen spelade de in skiten på skolan i Karlshamn, men hjälp från Micke och några till, men fan vet jag. De kanske bara drack öl och försökte spela, som de brukar göra.

Det kan hända att låtarna spelades in i februari också, men: 1) det går inte att lita på Jens såll till minne, 2) jag skiter egentligen i vilket.

April

Var var vi...april, ja. Do the blacksmith, nån slags upp-och-dansa-text från Jens sida som blandades med toner från Antes gråa klump till musikhjärna. Jag vet inte, men när jag försöker dansa till den går det bara inte, så jaja, nice try killar, come again!

Maj

Den femtonde maj bestämde sig de två hårt arbetande musikerna (host host blink blink) Jens och Ante att, nej, nu måste vi verkligen ta en paus, och vad gjorde de då? De söp sig fulla så klart, och spelade in Bossanova girl. Och som alla vet, handlade mest den inspelningen om att Ante aldrig förstod takten Jens spelade i, Jens hela tiden ändrade i Antes bidrag till texten eftersom hans ego inte tillät annat, och att Ante - efter att ha lagt sista sångstämma - gick och spydde. Moget, grabbar!

Augusti

Sedan, som man säger, hände det inte så jävla mycket förrän i augusti, då Den Stora Reparveckan v.30 inföll. Eftersom jag inte var med i Osby (där repet tydligen ägde rum), så kan jag ju inte berätta så mycket om det, eller hur?

Men, men, två låtar blev inspelade i alla fall, C# Major och Craig Thomas will be your captain tonight, varav jag bara sett röken av den ene.

September

Januariincidenten spelas in, Frida Feltcher. Bra låt, synd bara att Jens mongotrummor sabbar hela föreställningen.

November

Herrarna Jens och Andreas spelar in en låt som mest påminner om två små barn som vill testa pappas nya synt - Magnum Opus.

Annars var det blandad kompott i november; Poke, lite 8-bitars trummor på elgitarrer; (the long-awaited) Suicide of Christmas, uttrycker även min åsikt om julens jävla julklappskrav (jag menar, vem fan ger egentligen för att det är roligt??), och så Nouveaux riches, en stilla, skön gitarrslinga till nån slags jävla sockersöt text av Jens som inte riktigt var min kopp av te, men men, grabben har ju ett helt nytt år på sig att fixa till sin lyrik.

December

Ah, nu snackar vi låtar. Under mellandagarna spelas The AT-sessions in, speciellt tillägnat Anna Ternheim. Magnavox, en låt som jag rivet loss till många gånger, senast igår fredag. Papercut tongue, perfekt på förfesten, som man kan stå och gunga till (eller i mitt fall, sitta). Och så C# Minor, när du vill komma innanför blusen på bruden där ni sitter ute i lusthuset under månens sken...

Ja, goda vänner och lata bandmedlemmar, det var min syn på 2004. Om jag glömt nåt är det avsiktligt, som när jag blev ollad av en full idiot på nollespelningen i Karlshamn!

Monstret hälsar förresten, cha!

2005-01-24T11:25:00.000+01:00

Jag måste säga att på senare dar har jag blivit mer och mer förtjust i syntar. Syntar är grejor. Syntar är vad vi behöver. Det är ju som så att Vissa syntljud för låten att låta mer fyllig. Unplatten som vi brukar säga over there. Nästa inköp/byte blir en midisynt. för det ska ni veta, det är grejor det.

Tack för mig. för övrigt ska jag skicka iväg 4 st demoskivor till diverse skivbolag idag eller imorgon beroende på vilken dag jag väljer att skicka dem.

2004-12-20T11:23:00.001+01:00

Har haft ett skumt magsug hela veckan, kan bero på att jag längtar till mellandagrna, men kan också vara på verkat av mängden pepparkakor, fick reda på att jag kommer få en julbonus från praktikföretaget...tåls att firas!

Kan Jens måntro ta med sig en liten data så vi han kan pilla in något "Neo" så man kan inspireras väl på plats?

Kan vi ha ett möte innan inspelningen börjar så vi (i alla fall jag) har koll på vad låtarna går ut på (eftersom jag inte vill tolka texten själv), det skulle vara intressant och veta vilken tanke jag förmedlar när jag är en del av shabraket!

Har en liten överraskning för alla som heter Joel, Jens eller Ante och ska spela in i Karlshamn i mellandagarna.

//Hands On är bättre än Hands Off! eller var det tvärtom?

2004-12-03T11:22:00.000+01:00

I en kall men ändå väldigt inspirerande fredagskväll, har jag kommit fram till lite saker:

Aldrig mer köpa mummaöl
Inspiration kan man aldrig räkna med
Meat is murder är den sämsta av de tre skivor med The Smiths jag har

Ante är sugen på att spela in Magnavox, och det är jag med, fast det får bli på mellandagarna när alla är hemma. Själv är jag sugen på att göra en ominspelning på Cherry, en låt som inte känns så där värst akutell för tillfället, samt Daphne Zuniga, dito där. Nån mer? Nej, vafan vet jag.

Annars vet jag inte. Blev väldigt nöjd med inspelningarna gällande Poke, och de andra. Två väldigt pushing cows-aktiga låtar (varav en som jag inte hade att göra med), samt en väldigt anti-oss, som ändå blev bra. Hoppas att - när vi väl träffas allihopa i mellandagarna - alla slåss för sin aktuella inspirationskälla så att vi får en väldigt annorlunda ljudbild än förra gången, som i tillbakablick kändes en aningen stel. Jag ska för min del slåss för det elektroniska ljudet. Kanske lite svårt när man inte känner till inspelningssystemet.

Rekommenderas:

Tänk ut ett musikområde du aldrig lyssnar på
Gå in på din favoritsida (typ cdon.com eller närmaste cd-handlare)
Köp den billigaste skivan i den kategorin
Lyssna, och försök förstå vad det är som utmärker genrenen

Summa summarum: du har lärt dig något nytt!

2004-11-22T11:22:00.000+01:00

Nu var det ett tag sen. Ja sen vi träffades och spelade eller spelade in för den delen. Låtarna sen förra och förra inspelningen är Fortfarande inte färdigmixade. Ja vi är sorgliga. Idag, förmodligen, blir det väl en inspelning. Igår var Jens hemma hos mig och vi gjorde färdigt två nya låtar. Vi skrev en ny låt för lite sen som är ett måste på nästa inspelning. Magnavox heter den och är lite åt det rockiga hållet, Placeboliknande skulle man väl kunna säga.

Idag blir det nog att vi spelar in en ny låt, Kanske två vem vet. Det blev ju faktiskt en ny låt igår också, som är instrumentalisk. Magnum Opus, vars namn som har en innebörd.

Det känns absolut som vi har matreal till nästa inspelning i Karlshamn, förmodar jag. Vi har ju dessutom den låten vi skrev sist vi spelade in, där simon skrev texten och delvis musiken. Grejen var den att jag och simon hade kommit på samma sak och jag hade redan en text som Jens hade skrivit. Vi skippade den. Men den låten är lovande.

VI hörs

2004-09-13T11:21:00.000+02:00

(Ur högtalarna: Kings of Convenience - "I'd rather dance'")

(Åter)köpt lite skivor som jag hämtade ut från ett snarstucken biträde på ICA:

Kings of Convenience - Riots on an empty street (om Simon & Garfunkel hade kommit från Norge)
Gorillaz - Gorillaz (åk aldrig buss med denna)
Doves - Lost souls (bara hört hälften men det låter som en fortsättning)
Smiths - Strangeways, here we come (bra, också bara hört halva)
Fiona Apple - When the pawn (över förväntan bra)

Mer? Ja, lite till. Skrev klart ny text som jag skall överräcka till Deas imorgon om jag träffar honom då, annars får väl det vänta som allt annat.

2004-08-31T11:20:00.000+02:00

Sommaren var skön.

Ja, det blev faktiskt lite gjort i sommar. Hitentills tre helt klara låtar varav två är inspelade. Och sen är det c:a tre som inte helt är klara än, men det kommer väl så småningom. För att avslöja mer information kan jag säga att det finns en fem låtar till som är på G. De är tyvärr inte inrepade med hela bandet.

Vi har också haft två spelningar. En i Stockholm på en femtioårsfest. För övrigt Simons pappas femtioårsfest. Det blev lyckat måste jag säga och festen var riktigt rolig.

Den andra spelningen utspelade sig i Karlshamn för nollorna på BTH. Den spelningen blev också lyckad och det var hemskt roligt att genomföra den. Nästan ännu roligare var det att repa inför spelningen/spelningarna. För vi har ju faktiskt haft den stora reparveckan, där vi repade in de tree nya låtarna, gamla låtar samt att vi repade in en del covers också. Den reparveckan ägde rum i min pappas hus då de var bortresta och repningen skedde akustikt; simon hade dock elbas. hmm. Andra gången vi hade en period av bara repning var i en studio i Karlshamn. Vi började kl 5 på eftermiddagarna och slutade kl 4 på natten förutom den sista dagen då vi höll på till 6 på morronen.

Det känns som vi har skapat en hel del. Det känns som att vi lagt ner tillräckligt med tid på de låtar vi har tyckt varit bäst och på så sätt tagit fram det bästa ur de här låtarna. En av de låtarna heter C# Major och finns upplagd för nedladdning. De andra två låtarna Heter Craig Thomas will be your captain tonight och C# Minor. Craig Thomas är också inspelad och kommer så småning om att läggas upp, det som fattas är att den ska mixas mm. C# Minor är inte inspelad än för det har inte funnits tid till det än. Men förhoppningsvis kommer den också att spelas in inom en snar framtid.

Sov gott

2004-08-28T11:17:00.000+02:00

Den Stora Reparveckan v.30
==========================

[Dag 1 - Måndag]

Simon anländer till Osby med bas, keps och rena underkläder. Han installerar sig snabbt i Antes för veckan tomma hus, och kablagen sprider sig snabbt i huset, likt snokar på parningsjakt. De spenderar dagen åt att öva in tre låtar, samt förtära varsin öl. Klockan 02:30 säger de godnatt.

[Dag 2 - Tisdag]

Jens anländer vid femsnåret på eftermiddagen, och pustar ut efter en för magen ansträngande tågresa från Kalmar. Efter att slösat tid på dumburken (golf med ljudet avslaget) en mindre tidsenhet, anländer så Danne från sitt givande sommarjobb i Hässleholm som vaktmästare. Efter en åkgräsklipparanekdot påbörjas repetitionen, med en lugn låt utan namn, vilken vi i sann pushing cows-anda jobbade igenom snabbt och smärtfritt (hrm). Låten därefter är funkigare men tar lite längre tid pga onämnbara omständigheter.

Danne försvinner vid niotiden för att bre mackor till morgondagens aktiviteter. Vi andra fortsätter en stund till tills en utmattad Simon kastar in handduken vid 23:50.

Vi avslutar dagen med porr.

[Dag 3 - Onsdag]

Idag anläder Joel, fast innan dess över vi (Jens, Ante, Simon) på gårdagens alster. De har utfört harmoniska experiment på två nya texter under förmiddagen, frånsett frukostintagande. Vi kränger pizza och funderar ut vilka låtar vi skall framföra på Simons fars 50-årskalas. I likhet med gårdagen gör en av låtarna Simon mer än frustrerad, och dess uppbyggnad diskuteras in i det oändliga, tills den till sist läggs på is. Danne tågar in som vanligt efter en dags slit vid sommarjobbet (som denna dag innebär rengörning utav tunnor för organiskt avfall), vrålar/sjunger/tramsar en stund tills han återigen måste gå hem och bre mackor.

Joel försvinner inte kort därefter men dock lite senare, och åter igen är det bara Jens (ont-i-armen), Ante (JOFA-frillan) och Simon (Björn Di Leva). Vi kastar gemensamt in handduken vid 02:30 efter två trötta tolkningar av James Joyce samt Down, och ämnar avsluta kvällen med En Timme Guns'n'Roses och utländsk öl.

[Dag 4 - Torsdag]

Vi kommer igång först vid klockan ett på eftermiddagen, eftersom de flesta av oss inte kom i säng förrän vid 04:00 pga ett tämligen begränsat TV-utbud. Vi (Jens, Joel, Ante, Simon) går igenom större delen av de preliminära låtlistan - till allas förvåning hyfsat bra dessutom. Efter Joels försvinnande vid halv fem förtärs matnyttiga förnödenheter. Strax därefter återupptas arbetet med att försöka få klarhet i hur Elvis menade sjunga Devil in distguse.

Joel kommer åter, och vi bestämmer en definitiv låtlista, vilken vi kör igenom som om det vore konsert. 35 minuter senare spolar vi tillbaka och lyssnar på vad vi har utsatt den stackars datorn för. Imorgon gör vi ett nytt försök, varesig vi vill det eller inte.

Kvällen spenderar Jens, Ante och Simon framför grillen under duggregnet.

[Dag 5 - Fredag]

Efter att ha bankat hårt på ytterdörren, ringt på den värdelösa dörrklockan och kastat småsten på sovrumsfönstret, öppnar så till sist en nyvaken Ante klockan tio på morgon. En timme senare dyker Joel upp, och så är repetitionen igång igen. Vi drar snabbt och lätt (som vanligt) igenom hela listan, konstaterar de i nio fall av tio uppenbara felen, och slänger oss sedan i polen på baksidan i det 18 gradiga vattnet.

Vid 14:30 är Den Stora Reparveckan officiellt över.

2004-05-19T11:17:00.000+02:00

Just som den stora pöbeln hade dödförklarat neogenren - inklusive mig själv, faktiskt - och Ante tycktes vara den enda som höll respiratorn igång, kom inspirationen till mig. Igår och idag har jag hållit på med neo, vilket har resulterat i låtarna Electrona samt Hour to go, som färdigställdes för mindre än fem minuter sedan.

Och nu ska jag snart till Öland.

Hej på dig!

2004-03-24T11:16:00.000+01:00

(Ur högtalarna: "I don't mind (Remix)" - Swan Lee)

Jaja, Ante, anledningen till att ingen skriver något beror kanske på någon lokalamnesi som drabbade oss i Karlshamn pga Joels morgonstånd; vi förträngde hela helgen helt enkelt.

(Ur högtalarna: "Ambulance" - blur)

Jag ska genom så kallad inre monolog försöka återgå så mycket jag kommer ihåg från karlshamnshelgen. Inre monolog är ett litterärt påhitt - främst känt genom författaren James Joyce och dennes mastodontbok Odysseus - där ord och meningar flödar fram tämligen ologiskt, likt tankebanor.

Det är med andra ord en ursäkt för att skriva konstigt, vilket ju verkar vara på modet bland dagens unga författare.

(Ur högtalarna: "Crazy beat" - blur)

Låt oss ta torsdagen den 11 mars som exempel.

Dagen lyser klart - men skynda långsamt! Tänk om jag råkar hinna med bussen - en hel halvtimme, jag tror jag blir tokig.

(Ur högtalarna: "On the way to the club" - blur)

Okej, det var kanske inte renlärlig inre monolog, men det beror främst på två saker; för det första kommer jag knappt ihåg vad jag gjorde under första hälften av torsdagen, och för det andra är det ett par år sedan jag läste Odysseus, och då orkade jag ändå bara med de första hundra sidorna.

(Ur högtalarna: "The Scientist" - Coldplay)

Men jag får väl göra som folket på TV gör när de ska utröna vem som dödade herr Larsson; titta på bilder. Så jag tittar.

Paus

Okej, det blir kanske som inre monolog ändå, med tanke på hur okronologiskt jag kommer att nämna sakerna.

Kort ett

Jag, Micke och Henrik står i inspelningsdelen av studion. Det första jag tänkte när jag kom in i det utrymmet (som hyser alla instrument och eventuella musiker) var hur sterilt och nyinflyttat det kändes.

Två dagar senare var det som att komma till sitt stökiga hem med kläder på golvet och travar med disk i hon.

(Ur högtalarna: "Clock" - Coldplay)

Kort två

Nio bilder - nio! - på Joels anlete, tagna av Joel själv. Är det något Joel borde satsa på så är det som röst i tecknade serier.

(Ur högtalarna: "Going to your funeral part I" - Eels)

Kort tre

Jag och Simon repar. När jag får tid över - en sisådär fyra-fem månader - ska jag odla riktigt helskägg. Tills vidare gör jag nog bäst i att skita i det.

Vi säger så så länge.

2004-03-18T11:15:00.000+01:00

dåligt med dagboksinlägg. i vilket fall så är låtarna snart mastrade och klara. för övrigt så blev låtarna jävligt bra.

2004-02-03T11:13:00.000+01:00

(Ur högtalarna: "Right here, right now" - Fatboy Slim)

Hej era trattar. Ni är kanske medvetna om den lilla miss jag gjorde när jag skickade in ett demo till tidningen Barometern, och glömde lägga i själva skivan i CD-fodralet så att endast ett fint litet brev samt ett tomt CD-etui kom fram.

Hrm, jaja, kollade min e-post idag och hade då fått följande brev från en av redaktionsmedlemmarna (han hade skickat det genom vår eminenta direktmeddelandefunktion på hemsidan, den som ni andra aldrig använder):

Du har fått ett direktmeddelande från Pushing Cows-hemsidan!

Från: Lucas
Epost: <borttaget>

Hej Tänkte kolla om ni kan skicka in ett andra exemplar av er demo om ni vill ha den recenserad i åXå. Själva skivan har nämligen försvunnit på något mystiskt vis. Jag fick bara med mig ett fodral. Och det är lite svårt att bygga en recension på... Antingen så skickar ni till samma adress som tidigare, eller så skickar ni till mig: Lucas Mathisen, <borttaget> 14, <borttaget> LUND. mvh lucas

Så det är väl bara att lyda?

(Ur högtalarna: "The Rockafeller Skank" - Fatboy Slim)

2004-01-28T11:12:00.000+01:00

(Ur högtalarna: "That's when I reach for my revolver" - Graham Coxon)

Ojojojojojojojojojoj, är väl en ganska bra inledning. Först och främst: vi (dvs ditt favoritband) finns numera med på demoradio.se, en radiokanal på nätet. Eller, vi ska finnas där. Nu när jag kollar så gör vi det icke, fastän jag har laddat upp vår låt och allting. Jaja, i alla fall, kolla in där lite då och då. Någon jävla gång måste vi väl komma med. Har för mig att de där trattarna som handhar tjänsten har en kvalitetskontroll på uppladdade låtar som tar runt ett dygn innan de läggs in i pipeline för spelning. Det om det!

(Ur högtalarna: "That's when I reach for my revolver" - Graham Coxon)

Ja vadå då! Jag tycker den är bra.

Jag och Ante har traggat lite med en viss person och detta kan komma att resultera i att vi hamnar på en samlings-CD som skall säljas på diverse skivställen runt om i landet. Men detta ligger i framtiden, än så länge. Framtidens mars skulle man väl kunna säga.

(Ur högtalarna: "That's when I reach for my revolver" - Graham Coxon)

Vissa helgstrapatser har bidragit i två nya texter - Frida Feltcher samt I'm OK - som Ante har nickat och godkänt.

(Ur högtalarna: "Don't think about always" - Graham Coxon)

Nej, det är ju lätt att vara efterklok.

Köp.

2004-01-06T11:11:00.000+01:00

Kan inte komma på något dakboksinlägg som är/var så långt och så roande som det jens skrev den 5e januari 2004. Så nu när jag ska skriva ett dagboksinlägg känner jag mig lite i underläge. Men jag ska väl ge det ett försök.

Från början.

Om jag har räknat rätt så föddes idén till Pushing Cows sommaren 2001. Det betyder att det är två år sedan som vi började att hålla på med musik. Förutom Joel då. Namnet kom vi på innan bandet fanns. Det vill säga att Jag och Jens kom på namnet innan vi hade skrivit vår första låt. Vi var medvetna om att vi ville starta ett band men hur seriöst vi tog på det vet jag inte. Vi skrev i alla fall vår första låt den sommaren efter det att vi hade kommit på namnet. I denna fas innefattar bandet endast Jens och Andreas. Det var inte meningen att vi skulle bli fler i bandet men mer om detta senare. I vilket fall som helst skrev vi vår första låt på svenska. Varför detta då kan man ju fråga sig. Mitt svar är: Ingen aning! Låten hette och heter fortfarande Pladask. Vår andra låt Var The Gin & Tonic song. Den var en dikt från början, men jag frågade jens om han kunde skicka någon text till mig som jag kunde skriva musik till. Eftersom jag inte hade spelat gitarr så länge då var jag inte direkt fullärd på gitarren vad gäller att skriva låtar. Jag satt mig ner på sängen och drog några ackord på min nylonsträngade gitarr. Jag kom fram till en ackordföljd som ser ut på följande vis:

Vers

Em C D Em

Refr

Em C D G

Mellanspel

G D C

Dessa ackordföljder tyckte och tycker fortfarande låter bra men vad jag på dessa två och etthalvt år har upptäckt är att dessa ackordföljder är världens mest använda. Per gessle använder dem i var och varannan låt om inte varje. Jag tror nog att alla band använder nån av de ackordfölderna i nån låt vare sig de vill eller inte. (Det kan ju dock förkomma i en annan tonart). Summan av detta babblet är i alla fall att vi försöker att vara mer eftertänksamma på våra val av ackordföljder. Bra eller dåligt? Det är upp till var och en. Men jag tror att det är en av orsakerna till varför vi är så produktiva. Istället för att använda ackordföljden G Em C D i varje låt(som Gessle medvetet gör) så pressar vi oss, mer eller mindre, för att komma på nya. Man vill komma på nya grejor hela tiden och det är så jävla roligt när resultatet visar sig bli bra.

Vidare

Efter det att vi skrivit Pladask, G&T och vi ett tjåg andra låtar ville vi ju spela in dem för att se om de var nåt bra och inte att förglömma, om vi var bra. Det var vi inte. Men vi var dock bra på att skriva låtar redan då. Låtar som än idag är bra är tex Threell, Toiletfun, G&T, Shuttlecock, Skin, James Joyce m fl. (Notera att jag inte är objektiv i mina uttalanden). Vi spelad in de här låtarna med Jensans blåa fina gitarr och en datormick. En helt vanlig mikrofon som man får till när man köper en dator. Den sämsta tänkbara mikrofonen med andra ord. Då tyckte vi att det lät bra och var stolta över det vi hade presterat och marknadsförde en skiva som hette Bob is furious. Till alla er som lyssnade på denna skiva och sa till oss att den var bra har jag en sak att säga: "Det var ju snällt av er att inte trycka ner oss i marken så att vi aldirg mer skulle spela in men också lite fegt för att ni inte gav oss lite konstruktiv kritik. Men tack än en gång för er uppmuntran.".

När vi sen allt mer höll på med musiken blev vi också bättre och mer intresserade av att spela in mer och kanske och prestera bättre. vi fick nys om att det Unicum (Joels dåvarande band) hade byggt en studio på pulsen (fritidsgården). Vi bestämde oss för att spela in ett par tre låtar och vi fick genast förfrågningar om folk som ville vara med. Joel ville spela trummor och Anders Carlsson ville spela bas. Dessa två spelade ju redan i band och hade hållt på med musik i hela deras liv. Vi spelade in The Gin & Tonic song, Threell och Skin. Anders kunde inte vara med på G&T så vi ringde Manne som var basist i Unicum. Så han spelade in basen på den låten.

Dessa tre låtar gav vi till kompisar och dyllikt för gehör. Jag spelade dem för Daniel när vi var på sundogymmet och tränade en gång och han började sjunga med direkt. Han har någon slags gåva som betyder att alla låtar han hör kan han efter en eller två lyssningar. Daniel har alltid sjungit i duschen när vi har haft idrott i skolan och jag har alltid anat att han har en bra röst. Så en kväll satt jag, Jens och Daniel hemma i jens dåvarande lägenhet och jag och Jens började spela några av våra låtar för honom. Han tyckte att dem var bra och han fastnade särskillt för en låt: Paradise. Vi bestämde oss då för att en ledig dag från skolan att spela in den. Det gjorde vi också samt en annan låt vilken var Ride me. Daniel visade sina talanger och vi hade fått en femte medlem, en leadsångare. Så vid det laget bestod bandet av: jag, Jens, Joel, Anders och Daniel. Efter Paradiseinspelningen så började vi att spela in mer och bättre. Bland annat så spelade vi in Azusa och Woodruff i studio blå.

Vi fick också vår första spelning då när hela bandet var ganska nytt. Vi spelade sex låtar och det gick väldigt bra för att vara den första spelningen. Visst hade det kunnat vara bättre men det var ju faktikst första gången.

Efter detta började anders koncentrera sig med på sitt andra band Solyom så han gled med tiden ur bandet. Istället för Anders kom vår räddare Simon. När vi skulle spela in Confused hade vi ingen basist, men Joel hade börjat skolan i Karlshamn och lärde känna denna simon som sades vara asgrym på basen. Joel frågade oss andra om det gick bra om Simon fick vara med och spela in denna underbara låt. Det fick han och tur var väl det för det är Simon som idag är vår basist. Och har det sagt så kan det lika gärna konstateras. Simon är en asgrym basist. Han kommer på basgångar som vi andra bara kan drömma om. Så nu är vi här där vi är idag. Ett band bestående av: mig, Jens, Joel, Daniel och Simon.

Sammanfattning av bandmedlemmar

Ordinare medlemmar:

Andreas Olsson

Jens Thuresson

Joel Månsson

Daniel Gunnarsson

Simon

Anders Carlsson

Inhyrda musiker:

Mikael Jonsson

Emanuel Strid (manne)

Teddy Ekström

Detta var ett långt inlägg men längre blir det inte så gonatt och god fortsättning.

//Kilroy rules

2004-01-05T11:10:00.000+01:00

("You won't get with me tonight" - Weezer)

Nej, och inte mig heller verkar det som.

Länk. Skål.

En summering behövs kanske, eller ännu hellre en årskrönika, men eftersom jag inte minns hälften av den tredjedel som hände under 2003 så ger jag fan i det. Men en liten summering av 2003 ska jag väl kunna bjuda på. ("The world has turned and left me here" - Weezer) Vi börjar bakifrån, och håller oss enbart till inspelningar. (Paranteslänk.)

Jul och nyår 2003/2004

Vi spelade in Kilroy. Ante var bakfull.

(Okej, den här kan man kanske inte räkna som en enskild månad, men vafan, någonstans var jag ju tvungen att börja!)

December

My golfclub's girlfriend blir inspelad dagen efter den skrevs. Ante spelar in Help me och Sometime sunshine.

November

Everywhere's Georgetown och Boat spelas in. Dessutom passar vi på att mixa om Jougon.

Oktober

Vår första technolåt, A#iumpan, spelas in. Ante spelar in två låtar på egen hand (One stair up och We are the septic tank experts).

September

Jag spelar in utkastet till låten Go. Tror jag. I själva verket har jag blandat ihop två låttitlar, vilket visar sig senare. Utkastet döps till vadheterden.

Ante och Danne kör en session tillsammans, som resulterar i bland annat Can you see with one eye, plus en låt till som jag inte kommer ihåg titeln på, men som är ganska snuskig.

Ante spelar på egen hand in låtarna The birth of a star och Villany.

Första versionen av Jougon spelas in, samt en aningen bättre version av January.

Augusti

Jag muckar från fängelset lumpen.

Juli

Enbart Musicdrug, som jag, Ante och Daniel spelade in hemma hos Antes mamma i Hässleholm. En låt där Daniel för övrigt tar i ända nere från tårna.

Juni

Inget. Möjligtvis skrevs några låtar. Jag får kolla efter i låtpärmen om vi har några texter som är datummärkta med ordet JUNI. Eller så vilade vi lesset av oss.

Maj

Oj, här hittar jag lite. Nyinspelning av låtarna James Joyce och Skin, som i princip blev två helt nya låtar (om du är en av de stackars jävlar som har de första versionerna av de två ovanstående låtarna vet du i så fall vad jag menar. Inte längre några trummor i otakt, exempelvis.)

Nymixning av telefonlåten Cherry, som egentligen skulle behöva spelas in helt och hållet på nytt.

En tusen gånger bättre live-version av To do list, inspelad i replokalen i Osby, i bäckmörker, med Ante på bas och sång, och jag sovande över gitarren. I samma veva spelade vi in låtarna Neoboy in neoland, Disney (med Ante på trummor för första gången) samt Kingdom (en låt som vi för övrigt glömde lägga in solo i, helt ärligt).

April

Den gamle trotjänaren Shuttlecock blir återinspelad. Första (och om jag inte minns fel, även sista) gången vi använder vårt egenutvecklade trumprogram Trum.

Utöver våra vanliga, allvarsamma rutiner när det gäller inspelningar, spelas det även in ett par underground-låtar, kända som The Basement Tapes. Det är våra egna, akustiska tolkningar på våra egna låtar. Låtarna som fick utstå tortyren heter It's not always the same, Azusa samt Toiletfun. Det vill säga, det var de låtarna som överlevde. Många fler tolkades, men klarade inte våra hårda krav. Jag menar, vem vill minnas Dannes fina falsksång på

tolkningen utav Woodruff?

Mars

Ante var den ende produktive den här månaden. Han spelade på egen hand in (nya) versioner på Theme, Reductio ad Absurdum och Untitled Desires, en låt som han för övrigt ännu inte har förstått sig på.

Februari

Välförtjänt nyinspelning av Ride me (som sagt, har du hört originalinspelningen så... Jag säger bara: Daniel som Jarl Kulle). It's not always the same spelas in trots kritik från vår dåvarande (som ändå inte var vår dåvarande) basist.

Januari

Nu ska vi se, så att vi får allt i rätt ordning. Har jag inte helt fel för mig så spelade jag och Ante in 2110 i Annelis lägenhet (eftersom hon avgudar oss) månaden innan, men slutmixen av låten blev nog inte klar förrän i januari.

Ursuite spelas in i vår temporära replokal under en tobaksaffär i Osby, tack vare vår gode vän och kollega Teddy (som också avgudar oss). Eller rättare sagt, låten mixas om till det bättre.

Min avskedslåt till morfar, White, spelas in i replokalen, faktiskt på min blåa gitarr (ungefär som på Den Gamla Goda Demo-Demo-Tiden).

Echophonetic - låten som hette något annat från början men sedermera döptes om pga min bristande kunskaper i engelska - spelas in, om jag inte minns helt fel, i min soffa.

Ytterligare en välförtjänt nyinspelning utförs, nämligen på Paradise (återigen, har du hört originalet så...).

pushing cows egna kelgris, låten Down, spelas in hemma i Osby. (Inte helt oväntat i min soffa.)

Sammanfattning

Se där, det var det. Antagligen har jag glömt både låtar och månader, men för tusan, vad kräver ni av en man som snart ska fylla 21 och dessutom dricker öl på en måndag?

("Broken face" - The Pixies)

Detta vill jag ha ut av 2004:

Hörnskrivbord
Nyinspelning (alt. akustiska versioner) av Azusa, Woodruff, Cherry, Square Queen, Namedropping
Inspelning av Daphne Zuniga (jag vill faktiskt höra hur den låter med en massa grejor!)
Förstärkare
Förlängda studier på skrivarlinjen

("When it's over" - Suger Ray)

2003-12-31T11:09:00.000+01:00

Nu till helgen hoppas jag att det blir en inspelning. Tyvärr är inte simon hemma. Nej han är i mexico och pratar med majafolket.

Jag förmodar att han vill vara med på Down och Sunshit så därför tycker jag vi tar och repar in kilroylåten som danne ska skriva text till och spela in den.

God jul och gott nytt år

2003-11-27T11:09:00.000+01:00

(Ur högtalarna: "Sing" - blur)

Hej dagboken.

Idag kära dagbok (den omedvetna böjelsen utav ord kär leder obemärkt till tankar kring om att ordet dagbok måste vara av feminin karaktär, eftersom om det hade varit ett maskulint ord så hade det hetat käre, med reservation för att maskulina ord faktiskt ibland föregås utav böjda ord som slutar på a, på grund av någon ålderdomlig regel) har jag skolkat och bakat bröd.

2003-11-10T11:08:00.000+01:00

Inspelning

En inspelning snart hade varit förträffligt.

I sånna fall får vi ta och boka en helg här framöver där alla kan komma till Osby plus att vi får ta kontakt med micke, men jag börjar att fatta det där med inspelning nu så vi skall kunna klara oss själva skulle jag tro. det är bara det att det där mixerbordet på pulsen har en del konstiga knappar som kan vara svåra att hitta ibland, men det ska nog inte bli några problem. Jag ska försöka få ihop det här på ett bra sätt genom att ringa alla och kolla nör ni kan och sen lägga fram ett förslag på en tidpunkt att spela in. Kan kanske också spela in utkast på låtarna och skicka till alla så att alla kan repa för sig själva på dem så att vi är väl förberedda.

ett förslag tíll en tredje låt skulle kunna vara den gamle godingen perfect 12 som ännu inte har någon kvalitativ inspelning bakom sig.

puss på er grabbar och ha det bra.

2003-11-08T11:08:00.000+01:00

("Trying your luck" - The Strokes)

Klockan är 21:05.

Det är lördag.

Jag var bortbjuden på fest, tackade nej.

Insåg helt plötsligt att jag hade tråkigt.

Alla bussar som i sinom tid anländer i rättan tid, har redan avlägsnat sig.

Ringer Ante, ingen hemma.

Iklädd jeans och amsterdamtröjan släcker jag ner.

Tänder sju värmeljus på strategiska platser.

Tappar upp ett glas bag-in-box vin.

Ska man ändå vara patetisk, kan man vara det med stil.

2003-11-06T11:07:00.000+01:00

Är det inte dags för en inspelning igen?

Det var ju ett tags sen sist. Jag tänkte jag skulle ringa dig Jens idag och kolla om vi ska ta som good sessions imorgon fredag.

Hade tenta idag på morgonen. Jag kunde en uppgift och den var värd tre poäng av 40. är jag kass eller är jag kass. alternativen är inte så många.

Far med flera kommer till kalmar i helgen och farbror bosse fyller år. ja håll till godo nu när ni får sån värdefull information.

tchüss bis dann.

auf wedersehn

2003-10-28T11:06:00.000+01:00

Helgen har varit fartfylld, lugn och rolig

Fartfylld i den bemärkelsen att vi har festat både fredag och lördag

Lugn i den bemärkelsen att man har varit bakfull lördag och söndag

Rolig i den bemärkelsen att vi vet hur vi har roligt

Mycket vin och mycket öl blev det

För övrigt så har vi lanat i dag också

2003-10-21T11:05:00.000+02:00

(Ur högtalarna: ...ochsåsätterviigångdedärjävlamackapärernasådärja... "Fyllefest innan Granada" - Jens och Daniel)

Usch, fick en rysning. Tänkte inte berätta varför dock.

Okej, nu följer lite flum, men eftersom det finns så mycket folk som ska klaga på allt som lämnar ens mun och/eller fingrar, ska jag först och främst ge en definition på ordet flum:

Flum [flumm], saker som inte är riktigt vad man borde tro att de en gång skulle ha kunnat bli

För det andra: jag tänkte - i brist på pengar och sysselsättning - plagiera Sagan om Ringen. Här är mina karaktärer:

"Fordon" Bagger, långtradarchaffis utan vidare utbildning
Samwise Gaggi, pratglad
Vandal-Alf, pensionerad nynazist med lång träpinne som bästa vän
Varuman, byns enda lågpriskedja
Aragorn "Bredvidstige", en neurotisk man som är vilse i vardagen

Det var bra

Tra la la la

[Citat Danne Gunnarsson]

Detta är E11-låten

Den spelar man när Daniel ska dricka

Det är en fördel

om du sjunger den i D

men det gör ingenting

för den går i E-durting

[Citat en viss Thuresson]

Som sagt, flum.

Lite nya Pushing Cows-grejor dock. Vi har...

En låt från mitt håll vars namnsättning är ute på entreprenad
En text som jag tonsatte och sedan återkallade
Förmodligen en jävla massa andra texter som inte är tonsatta
Plus en jävla massa melodier som inte har någon text
Hmm, man kanske kunde para ihop...?

Länk ett

Länk två

Länk tre, fast den har inget med de två föregående att göra

- Drick!
- Naaaj, det är inte alls extremt...

Som avslutning på den här lilla flumsessionen, vill jag bidraga med ännu en länk.

2003-10-09T11:03:00.000+02:00

Igår spelade jag in en ny låt som jens skrev texten till innan han stack till amsterdam. Skrev musiken till texten och spelade sen in den. Den blev riktigt bra faktiskt. Mycket skönt sound. Låten heter "We are the septic tank experts". Kanska konstig titel. Men men Jens är ju lite konstig ibland. Köpte ny dator i måndes och en ny effektpedal i tisdes och en bas i söndes så det kändes helt rätt att spela in den låten. Kanske det är därför som det blev ett annat sound. Fast det kanske det inte blev ändå men kavaliteten blev ia alla fall riktigt bra. För den som är intresserad av texten kan läsa den här. håll till godo:

==============================

Vers 1

-------

Neil didn't quit smoking today

I shook my head, said it's ok

if you at least take a walk

Got to the hotel somewhat low

Signed in as mr John Doe (anonym)

to get rid of the stalkers

(refr)

My thoughts got lost

in an old septic tank

Sometimes you must

leave me to myself

My thoughts, dust

blown up to mid-air

Please be fair,

and leave me to myself

Vers 2

-------

Signed out from the hotel

couldn't bare sitting in a cell

Neil came after my call

Said hello to one and other,

shook hands and did not bother

'cause sometimes rain do fall

låten kommer antagligen att läggas upp när jens kommer hem så jag förstår om ni är spända av förväntan.

tjipp och tjofräs

2003-10-02T11:03:00.000+02:00

idag funderar jag på at inhandla en rolig apparat. Nämligen en effektpedal. Har inte bestämt mig ännu men det verkar som att jag snart ska bege mig till muiskaffären och inhandla den.

/farmen-jan o (snuskgubben)

2003-09-23T11:00:00.000+02:00

(Ur högtalarna: ingenting! Jag hör tystnad!)

Har inte hänt så värst mycket på låtfronten. Vi har visserligen (vi? jag!) ordnat upp låtpärmen nu (den är tjock) samt tonsatt lite fler texter, men annars är det som vanligt.

En länk.

Väntar på 11:25-bussen, och så är det mina vänner, att när man pendlar från och till jobbet så blir det ganska mycket vänttid. Nu är det i och för sig inget jobb utan snarare en skola, men men, som horan sa.

Trummprogrammet fungerar bättre och bättre för var dag.

En länk till. Båda länkarna är kopplade till The Matrix, bara så du vet.

Amen Jesus, har du...

2003-09-16T10:59:00.000+02:00

Det är många nya låtar upplagda nu.

Jag ska snart flytta in i min lägenhet, som är nymålad. När jag kommit till rätta ska jag sätta igång med att spela in gitarr och sång-spår till Simon och Joel. När ja har skickat spåren till dem så ska de låra sig låten och spela in den på nytt, fast denna gång med bara trummor och bas. När det är gjort skickar de upp spåren till mig och Jens så att vi kan lägga på de övriga instrumenten såsom gitarr, synt,(sång, PCE mm. Sedan är det bara daniel som ska sjunga, men Daniel har inte någon mikrofon så vitt jag vet så jag ska tänka lite mer på hur vi ska göra med det. Detta är i alla fall ett nytt sätt att spela in på(för oss) kan bli rätt roligt faktiskt.

ha det bra

2003-08-30T10:58:00.000+02:00

(Ur högtalarna: "It hurts (when I urinate)" - neolåt)

Jaha, då sitter man i gröna lumparkalsonger framför datorn efter gårdagens strapaster ute på Öland. Man är vid liv i alla fall.

Sitter och lyssnar igenom alla neolåtarna; spelade ju in tre nya igår. Skulle kanske göra som Ante sa och kompilera en CD-skiva med bara neolåtar, och sedan skicka in till något skivbolag. Det är ju en ganska...alternativ genre.

(Ur högtalarna: "When I found Pam Grier" - ny neolåt)

(Ur högtalarna: "Shoogga" - ny neolåt)

Ska avslöja en liten hemlighet för er: ovanstånde titel uttalas som det står, men borde egentligen heta "Sugar", så nu vet ni det. Nu ser det mer ut som en slutboss i något gammalt Nintendospel.

(Ur högtalarna: "You gave your love to me softly" - Weezer)

Är så förbannat sugen på cola! Kan inte någon hämta det åt mig?

- Nej.

Nähä, skit i det då.

2003-08-21T10:58:00.000+02:00

Vår låtlista för Carlshamnsspelningen 24/08/03:

1. Intro

2. Go with the flow

3. Sunshit

4. Karma Police

5. Threell

6. Creep

7. Say it aint so

8. Down

9. Under the bridge

10. Times like these

11. I just wanna feel it

12. Song 2

13. I love rock n roll

14. Seven nation army

15. Battlestar

2003-08-12T10:57:00.000+02:00

(Ur högtalarna: "Don't panic" - Coldplay)

Inspelningsdag idag, i studion och allt. Är trött som en apa nu men det löser väl sig tills ikväll får man hoppas.

(Ur högtalarna: "Let down" - Radiohead)

Och fyra dagar kvar i fängelset Lumpen. Nej nu hägrar frukosten i ett fjärran land kallat Köket.

Eller gör den?

(Ur högtalarna: "You gave your love to me softly" - Weezer)

Sedan var det det här med att vi är världsberömda i Kalmar; vi vet inte om vi ska dementera eller bekräfta uppgifterna, eftersom vi till stor del har hittat på det helt själva. Fast i vissa kretsar i vissa vardagsrum i vissa delar av Kalmar är vi - möjligtvis inte kända men i alla fall omtalade. Så det så.

2003-07-28T10:56:00.001+02:00

(Ur högtalarna: "Bad" - Michael Jacksson)

Nej, Michael, du är inte bad. Du är naughty.

Precis läst Antes inlägg - instämmer helt och hållet. Det spelar ingen roll hur många man spelar för, när det ändå uppskattas. Det känns bättre i magen att spela för fem personer som uppskattar det de hör till etthundra procent, än att spela för tjugotusen som gäspar i takt.

(Ur högtalarna: "Dirty diana" - Michael igen)

Den låten kunde ha handlat om mig när jag är på raggningshumör.

Konstpaus

Eller nej.

(Ur högtalarna: "Karma Police" - Radiohead)

Irriterande att man inte kan uppdatera sidan på länge. Ha tålamod.

2003-07-28T10:56:00.000+02:00

Visst är det underbart när man hör händerna slås samman

Visst är det underbart när man märker att folk lyssnar

Visst är det underbart när man hör ett rungande Em

Visst är det underbart när man hör tre stämmor smälta samman

Visst är det underbart när man hör två eller varför inte 20 toners samklang

Visst är det underbart när man blir uppskattad

Visst är det underbart när man uppnar upp sig helt och hållet och alla tycker att man har en fin insida

Visst är det underbart när man får belöning för hårt arbete

Visst är det underbart när man känner en gemenskap som man inte kan ta på

Varför är det så skönt att höra orden "I've never done any harm, I've always been good but soon it'll all be gone"

Visst är det så?

2003-07-22T10:52:00.000+02:00

(Ur högtalarna: "Villany - Pushing cows")

DEn låten den bkev riktigt bra. ett riktigt skönt gung i den faktiskt.

FAn va gött att det blir spelning lördagen den 26 juli klockan 8 på folkets park i Kalmar.(Ur högtalarna: "Neoboy in neoland - Pushing cows")

(Fy fan va gött solo)

Naj det ska bli riktigt roligt. det blir ju akustiskt och det passar oss utmärkt tycker jag. men det är synd att simon inte kunde vara med

för då hade kört en ösig rockkonsert.

vet inte om jag ska bränna skivor som vi kan ta med upp och dela ut?

Får se om jag tar mig tid.

danne kanske kommer idag för att repa lite med mig.

hej då för nu måste jag lägga ner

2003-06-26T10:52:00.000+02:00

(Ur högtalarna: "Drum" - Pushing Cows, men vänta lite...)

(Ur högtalarna: Den där låten - Maroon 5)

9 av 10 tandläkare rekommenderar definitivt inte vad jag äter just nu - spaghetti med ketchup och riven ost, samt malen peppar, men vafan, är det torsdag så är det torsdag.

Har insett att den där låten med Maroon 5 förmodligen är avsevärt snuskigare än vad man trott. Ska säga det till Ante.

Både jag och Ante har legat på produktivitetsidan nu, eller rättare sagt förra veckan, och skrivit mycket nytt material. Fast nu är det ju inte så nytt. För oss. Jaja, skit samma.

(Ur högtalarna: Samma låt som innan - Maroon 5)

Trummaskinen börjar nå - nja, inte oanade höjder - men lite under i alla fall. Man kan nog få den att göra ganska roliga grejor tror jag. Ante ville ha så att man kunde göra skins till den, och det ska jag nog göra efter det här.

För jag har inget liv.

2003-06-05T10:51:00.000+02:00

(Ur högtalarna: "Den där låten med Maroon 5")

Ja, ladda hem lite låtar med dem, säger jag. Ante tog med en skiva med Maroon 5, och den låter bra!

Annars har vi inte spelat in något den här veckan som jag har varit ledig - brukar ju annars bli det så fort jag är ledig, och nästa gång jag är hemma är Ante utombords.

Letade, hittade: Maroon 5

(Ur högtalarna: "Den där andra låten med Maroon 5")

Nej nu måste jag duscha - tåget går vid 08:50.

2003-05-27T10:49:00.000+02:00

(Ur högtalarna: "You gave your love to me soflty - Weezer")

Vilket band asså!!! Ja Weezer då, men det förstod ni nog. Jag lyssnar nu på den gamla versionen av Ygyltms och den är riktigt bra. Jag ska säga er att hade inte Weezer funnits så hade inte Pushing cows gjort så otroligt bra låtar, eftersom låtskrivarna i P.C. lyssnar väldigt mycket på Weezer. Så är det!

(Ur högtalarna: "Little songs - Weezer")

Nu har jag varit utan mina instrument, framför allt mina älskade gitarr och det känns i hela kroppen. jag tror det är farligt att vara utan sin gitarr för länge. Man skapar en stämning som är präglad av trisress.

Om resten av bandet vill veta så har jag och Jens gjort hiskeligt många nya låtar. Jag tror det är över tio faktiskt. Men det gör ju inte er andra någonting. Det finns ju nämligen c:a 120 låtar till som ni inte har hört. De ligger i Pushing cows-pärmen och skräpar. Nej skräpar gör de inte, men de är ivriga att få spelas någon gång och de är ivriga att få höras av andra någon gång också. (Ur högtalarna: "Waiting on you - Weezer") Jag skulle tippa på att vi har c:a 180-200 låtar just för tillfället och då räknar jag inte med Yellow bear och den låten med den snuskiga refrengen som jens har skrivit. För de är nämligen borttappade. Det är skam sannerligen. (Ur högtalarna: "Dope nose - Weezer")

Men om vi gör så här: Vi tar och samlas allihopa i en lokal. Vi tar fram pärmen och går igenom alla låtar. Nej föresten. Det skulle nog inte va en så bra idé tror jag inte. Vi skulle nog inte palla det. Det är nog bättre om jag och Jens väljer ut de låtar som är bäst så repar vi på dem och spelar sen in dem. mmmmmm, så kan det va.(Ur högtalarna: "Crab - Weezer")

För övrigt så blev James Joyce hur bra som helst. Förlåt för att jag sa det men så är det bara sen för ni tycka vad ni vill.

tschüss biss dan

2003-05-15T22:32:00.000+02:00

(Ur högtalarna: "Inspector Gadget" - TV Themes)

Sicken låt, sicken synt. Jaja, jobbar man nattpass och bara har TV:n att tillförlita sig till för att fördriva tiden, då händer det att man glor på barnprogram ibland.

Eller, ibland och ibland.

Hela tiden är ett bättre ordval.

Speciellt Inspector Gadget - eller Kommisarie Gadget som vi svensknissar har lärt känna honom som. Vilken serie, vilka personer - vilken låt!

Nu ska jag bara försöka hitta den där jävla Sister said-låten som jag har nynnat på hela tiden. Tips: refrängen går på A, F#, D, E.

Nu ska jag koka kaffe! Och sedan ska jag vänta på att värdparet Ante och Anneli ska komma hem från sin danskurs [dånsekûrs].

(Ur högtalarna: ""Everything in it's right place" - Radiohead")

2003-05-13T22:31:00.000+02:00

(Ur högtalarna: "Placebo - Sleeping With Ghosts ")

jaha, då sitter jag här och har suttit i flera timmar och kodat PHP och får inget att stämma!

min uppgift

att få fram en lista av studenter från en databas - Avklarad

att få alla studenter i listan att länka in till en sida med mer info om just DEN studenten - Avklarad

att få sidan om info om just EN student att funka - EJ Avklarad

att skärma av så endast 20 studentnamn står på sidan så man får klicka vidare (nästa 20) att funka - EJ Avklarad

JAG BLIR TOKIG, jävla PHP och kod skit... men vaffan... får sitta imorrn och fråga nårra PHP snillen... nu har jag ju ingen jens som sitter bredvid som kan hjälpa mig (som på java och C++ lektionerna på gymnasiet).

(Ur högtalarna: "Placebo - The Bitter End")

sitter föresten och lyssnar på den nya skivan jag nyss köpt "Placebo - Sleeping With Ghosts" som e jävligt bra måste jag säga!

idag har jag också städat, damtorkat, druckit kaffe, pissat, duschat, kollat på filmen "AGUC - Absolut Gotland The Uncut Version" i salongen på vår skola. om det är nårra som undrar så e d det vi filmade när vi var på studentfest på Gotland. Spelat upp en massa Gamla och Nya Unicumlåtar och Pushing Cows låtar för en kompis vid namn Nettan som tyckte både Unicum och Pushing Cows rockade!

(Ur högtalarna: "Placebo - This Picture")

nej nu e klockan 04:14 och jag måste göra klura lite mer me PHP:n innan jag lägger mig, men ni får ha det så bra alla där ute!

och Jens, nu skrev jag lite mer!! Och jag vill påminna att jag hade skrivit mer om jag bara hade kunnat minnas det förbannade lösenordet för att få tillgång till denna HÄFTIGA mannick!! =)

Gonatt!!

//Joel

2003-05-13T22:30:00.000+02:00

(Ur högtalarna: "A brief history - Space twins")

Idag har jag gjort en T-shirt. Jag har inte sytt den, men jag har tryckt ett tryck på den, en vit T-shirt. Kan ni gissa vad jag har tryckt? På framsidan Har (Ur högtalarna: "Denise - Ozma") jag tryckt "Pushing Cows" och på baksidan har jag tryckt "pushingcows.se". Men ett pucko som jag är glömde jag att spegelvända texten innan jag skrev ut. Men det blir ju rätt om man tittar i en spegel. Summan av kardemumman är att det blev ganska så häftigt med spegelvänd text.

För övrigt så längtar jag efter en spelning.

2003-05-11T22:29:00.000+02:00

(Ur högtalarna: överhuvudtaget ingenting alls, ganska så exakt)

Sitter som vanligt i dagrummet i Kallekrona och funderar på om jag ska

Besöka hertoaletten
Klä av mig
Lägga mig

men eftersom jag är världens bästa på att vela, så blir det nog bara pannkaka av allt.

I alla fall, har kollat lite på ginza.se och letat upp de skivor jag vill köpa. Radioheads nya skiva Hail to the thief, blurs Think Tank, och nu kom jag fanimej inte på fler. I och för sig har jag beställt White Stripes förra också, men då det...

Det känns som om jag har ältat det här tvåhundra gånger. Fan med.

Har skrivit två nya texter här ute i Sveriges trädgård. Den ena blev ganska så konventionell, men den andra blev lite mer dyster och rolig på sitt egna lilla vis, precis så vi vill ha dem! Nedsläckt i vardagsrummet, ungefär.

Ser att Joel har skrivit ett inlägg, och det var ju roligt! Nu kunde han väl i och för sig skrivit lite längre, men, men, som horan sa. Han får helt enkelt skriva fler gånger!

(konstpaus)

Gick in på Google och sökte på tjofräs, och det här ploppade upp: [länk].

2003-05-11T22:27:00.000+02:00

(Ur högtalarna: "Disney - Pushing cows")

Det blev en förjävla ra ispeling den där jag och jens hade i replokalen. det kanske inte blev världens bästa kvalitet, men fullt dugligt. det blev fyra seriöst inspelade låtar och allihopa blev i helt olika genrer.

(Ur högtalarna: "Down - Pushing cows")

Undrar hur mycket man får lyssna på sin egen musik? Undrar om andra band lyssnar lika mycket på sin musik som jag gör? Men det vore konstigt om man inte lyssnade på den musiken man gör själv. Egentligen så gör man ju musik först och främst för sin egen skull. och man vore dum om man gjorde musik som man inte tyckte var bra. man gör ju självklart den musik som man tycker bäst om. så jag tycker og det är lustigt om man inte lyssnar på sin egen musik. men sen så kanske det kan vara svårt att vara opartisk och självkritisk, men det kan ju kvitta för det kan ju alla andra säga om det är bra eller inte. och då får man ju se det från ett annat perspektiv.

(Ur högtalarna: "Untitled disires - Pushing cows")

Jag måste få hålla med joel, på tal om annat, om att den nya inspelningen på "välkommen till sverige, "(Ur högtalarna: "Paradise (old version) - Pushing cows"), blev riktigt bra. Joel sjunger ju som e gud verkligen. Så nu får du ett personligt bra från mig...bra.

Nu vet jag inte om jag ville mer men bara så många som möjligt skickar in förslag på de tio bästa låtarna, så blir jag glad.

/Ante

2003-05-10T22:26:00.000+02:00

(Ur högtalarna: "Välkommen till Sverige - Unicum")

jaha... då sitter man hemme i Karlshamn igen och lyssnar på unicums nyinspelade verre av Välkommen till Sverige och det låter faktiskt riiiktigt bra! tänkte att nu var det min tur att skriva nått här... =) ha d bra

/Joel

2003-04-27T22:25:00.000+02:00

(Ur högtalarna: "någon finländare på TV, ja hon den där norskan")

Sitter i Kallekrona som vanligt. Eller, vanligt och vanligt, men jaja ni fattar säkert. Ni vet ju om den här ofrivilliga värnplikten som tvingar in mig här varannan vecka.

Har - utan att säga hur - lyssnat igenom Radioheads kommande album Hail to the thief ett antal gånger nu, och mitt råd till er är följande: köp den, omedelbums. Alltså när den kommer ut, i juni någon gång.

Jävlar med - nu kör det rundor i buken. Lät kaffet rinna rakt ner i koppen istället för rakt ner i kannan, som annars. Blev ganska starkt kaffe tror jag, fast min buk är inte vad den har varit. Den är snarare vad den kommer att fortsätta vara, nämligen diaboliskt opålitligt.

Andra planer för sidan är en fansida, och den ska jag börja med så fort jag kommer hem. Fast nu måste jag rusa till toa.

2003-04-20T22:24:00.000+02:00

(Ur högtalarna: "It's not always the same" - Pushing Cows)

Usch ja. De som rör sig i min vänkrets vet vad som jag går igenom idag. Det är inget allvarligt - snarare tragekomiskt. Man kan väl sammafatta min lördagskväll i fyra ord: margarita, champagne, fy, fan.

Jag och Danne satt i min lägenhet och festade ihop. Lånade Antes mixerbord, micken...

(Ur högtalarna: "Azusa" - Pushing Cows)

...samt hans gitarr, kopplade in allt och tryckte på RECORD. En timmes nonsens, om man bortser från sådana höjdpunkter som den improviserade låten Musen Peter. Ja herre gud.

(Ur högtalarna: "It's not always the same - Live at basement" - Pushing Cows)

Live at basement-inspelningen, som låter mer märkvärdig än den egentligen är, blev förjävla bra/rolig. Med tanke på lite tid vi egentligen la ner på det. Det var inte ens menat att bli något att lägga upp, och det kanske finns någon enstaka där ute som tycker att vi inte heller skulle ha gjort det, men denna någon kan gå och köpa en Westlife-skiva istället och låta oss andra vara ifred.

Favoritrimmet för tillfället:

- This song really sucks (Danne)
- Yeah man what it ducks (Ante)

Favoritdialogen för tillfället:

- You don't understand (Ante)

- You DON'T understand! (Danne)

- YOU don't UNDERSTAND!

- DU FÖRSTÅR INTE VAD JAG SÄGER!

- You don't understand!

- I don't understand you!

- You don't understand me!

- WAS MENEN SIE?!

(Ur högtalarna: "Cherry" - Pushing Cows)

(Ur högtalarna: "Namedropping" - Pushing Cows)

Mitt i allt kaos lyssnar man på Pushing Cows

2003-04-17T22:23:00.000+02:00

(Ur högtalarna: "Ingenting - musiken är av")

Min mamma tycker att vi ska skicka in vår musik överallt. Hon är tagen över hur bra musik vi gör. Det går ju inget annat än att hålla med henne. Hon tycker att vi ska skicka in till TV4 morrontv.

Imorgon, eller idag om fem minuter, får vi hoppas att vi får tag på Micke Jonsson så att vi kan förflytta Jens trummor till vår égna replokal. Hans trumset bifinner sig just nu i vår andra replokal som vi bara har tillfälligt nån gång då och då. Skulle va gött att få lite nya låtar inspelade. Enligt mina beräkningar så har vi bara 20% av våra låtar inspelade. Fast egentligen så har vi nog mindre än 20% inspelat. Det skulle va kul om vi kunde spela in något riktigt hårt nån gång. Som tillexempel "Go". Mer om detta imorron för då ska vi titta till vår replokal lite närmare. Det var ju lite länge sen vi var där och kollade. Sist var det när vi spelade in Ursuite.

Gonatt och sov gott (som betyder samma sak)

/Jon the Kon

2003-03-20T20:55:00.001+01:00

(Ur högtalarna: "Threell" - Pushing Cows)

När jag satt på tåget hem från Karlskrona till Osby, råkade jag höra (läs: jag tjuvlyssnade) två äldre herrar som diskuterade musik, och då främst instrument. Den ene - tydligen inte ännu helt frälst utav gitarrens gudomliga makt - var nyfiken på vad det var som skillde en kopia från originalet, och hur det kunde skilja så mycket enligt vissa.

Den andre förklarade då detaljerat om hur kokningen utav gitarrkroppen och finsaker som vinkeln på en nedtryckt sträng som halsen påverkade allt detta. Det var detta, enligt honom, som skiljde originalet från kopian.

Jag håller med.

Men, det är en sak jag har kommit fram till.

Det finns gömda, hierariska regler för vad som låter bra, och för vad som får låta bra.

Vissa märken låter bra, helt enkelt. En Fender Strata låter bra. Det får man inte säga emot. Den är skön att spela på. Det bara är så, för det har någon musikkunnig bestämt och sedan har ingen vågat säga emot med risk för att göra bort sig i den musikaliska världen.

Jag säger inte att en Strata låter dåligt - jag har aldrig rört vid en liknande manick - men om någon skulle tycka precis tvärtom, skulle han aldrig vågat säga det.

Och om han skulle våga yttra sin mening, skulle de som hörde honom skratta åt denne och påbevisa motsatsen, oavsett om de har rört vid gitarren i fråga.

Dessutom, är inte ljud en oerhört subjekt uppfattning?

(Ur högtalarna: "Azusa" - Pushing Cows)

Det ligger något paradoxalt i att lyssna på sina egna låtar, och tycka att de är bra.

(Ur högtalarna: "Namedropping" - Pushing Cows)

Spöklåten.

Vi skulle spelat i Kalmar den 29 mars, men det blir inget av det. Jag ligger nämligen inne i lumpen den helgen (och ingen ville byta pass med mig). Förhoppningsvis blir det fler spelningar, varav någon där de flesta av oss kan medverka. Ante, Joel och vår leasade basist Simon var dock färdiga i startgroparna.

(Ur högtalarna: "Meta" - Pushing Cows)

Snusklåten.

Vi har haft ganska många besökare nu, närmare bestämt över tusen stycken. Det är faktiskt några stycken.