Lördagstanke

Varför hade jag glömt bort hur jävla bra Keane är? Jag har inte lyssnat på deras två senaste men jag kan definitivt rekommendera de två första.

Lyssna på dom nu!

I andra nyheter borde vi/jag kanske skriva något om den nya låten vi spelade in (Lily), men det får bli någon annan gång. Det är viktigare att ni lyssnar på låten än att jag skriver om den.

Alltså inte "skriver om" den, utan skriver OM den. Jaja!

Blå corona

Lily

Oh Lily, my Lily
I feel so silly
as I say this to you!
Let them laugh!
Let them leer!
Let them walk astray and miss the path
that leads away from fear
Oh Lily, my dear

Oh Lily, my Lily
The voices they are so silly
I don’t even know what they are really!
Let me feel!
Let me ignore
these electron layers, come on, peel!
You can hear me, I am sure!
Oh Lily, I mourn

Oh Lily, my Lily
I feel so silly
as my nails come off.
Let them run!
Let them flee!
Let their bigotry blind them like the sun!
Love’s binary, it’s you and me
Oh Lily, my Lily

Oh Lily, my Lily
I must go, the alarm is weeping
“He’s insane”, is what they sing
but I will show them who is silly!

En hatt och en synt

Snart så!

Jag rekommenderar!

From the Basement! Livemusik inspelad någonstans av någon, för allmän beskådning! Radiohead! Någon mer! Gå! Nu!

Artisten vs Musiken

Jag kunde inte sluta tanka pa recensionen vi fick tidigare, vilken slog an ett ganska falskt ackord inom mig. Det ar sa enkelt att jag har en helt annan syn pa musik, skapandet av musik och musikbranchen an vad som forvantas av mig.

Det ar ganska latt att ha forebilder av vad andra manniskor bor gora med sina liv och det ar annu lattare at upprepa vad alla andra sager och gor. Man behover inte tanka da, vilket kan vara forodande om tankandet skulle ga for langt. Att ga sa langt i ens uppforande att man inte kan skilja pa vad som ar forvantat och vad som ar egentlighet blir da vad de flesta gor.

Att vi skapar musik ar sjalvklart. Att vi inte ar var musik ar inte lika sjalvklart. Att vi ar ett band ar sjalvklart. Att vi ar fem valdigt olika individer ar inte lika sjalvklart. Om vi valjer att vara seriosa i framtoningen eller komiska, inte som band, men som individer, har det ingenting att gora med den musiken vi gor. Lyssna pa latarna sa kommer du marka vilket spektrum, fran kanslighet till allvarsamhet till rationalism, vara sma sjalar har.

Nar jag lyssnar pa vara latar lyssnar jag oftast pa en text som Jens har skrivit. Jag domer inte da texten grundat pa vad jag tycker om Jens som person. Texterna ar framforallt intelligent skrivna men de ar ocksa skrivna som poesi. Det innebar att vi inte kan ta for givet att han skriver om sig sjalv, eller ens nagot sjalvupplevt. Det vi kan gora dock, ar att ta texten for vad den ar och separat fran Jens som har skrivit det. Gor vi sa, ar da vi pratar om Musiken.

Att band och artister i musikindustrin maste ha en "image" ar en sjalvklarhet, nastan oberoende pa vem du fragar. Det de flesta inte tanker pa ar att den "image" inte har nagot som helst att gora med musiken de skapar. Imagen har endast med affarsverksamheten och artisternas ego att gora. Artisterna bakom ar manniskor med kanslor och tankar, med sma och stora problem, med mangsidighet och enfaldhet, precis som alla vi andra. Lyssnar man pa musiken kan vi kanske fa en glimt av dem, men framfor allt en glimt av livet sjalvt. Och livet har vi alla.

Tyvarr! Ingen image, men lyssna garna pa var musik.

PS. Kann er fria att ta bort detta inlagget om ni inte haller med.